MASKERADE
MOTDEMONSTRANTER
För många år sedan skrev jag en artikel om en demonstration.
Vill minnas att den ägde rum i Jönköping. Det var en liten obetydlig samling
som vandrade fram på gatan, men händelsen fick stort genomslag i våra medier.
Det var en av dessa små grupper ute på den yttersta
högerkanten som demonstrerade. De hade sökt demonstrationstillstånd, vilket de
i demonstrationsfrihetens svenska demokrati hade fått. Hade de fått knalla fram
i lugn och ro, sjungande och kanske gapande, hade deras framträdande inte väckt
något som helst uppseende.
Nu blev det i stället en ganska stor mediegrej av händelsen.
Maskerade människor utan demonstrationstillstånd, vilka utgav sig för att vara
långt ute på den andra politiska kanten, angrep med våld demonstrationen. Det
var förstås frestande för våra medier att skildra detta, så det visades i TV,
medan radio och tidningar gjorde häftiga skildringar av bråket.
Undrar hur den genomsnittliga TV-tittaren reagerade på
inslaget? Även vi som inte gillar högermänniskors politik tyckte nog att den
fredliga demonstrationen var ganska harmlös, medan motståndarnas metoder
verkade otrevliga.
"SVÄRMORSDRÖMMEN"
ÅKESSON
För några veckor sedan fick Jimmie Åkesson en tårta intryckt
i ansiktet av en kvinnlig SD-hatare. Händelsen gavs förstås stor uppmärksamhet
av medierna. Frågan är om inte detta också var ett självmål. Även de 90 procent
som inte alls sympatiserar med SD tyckte nog att det åtminstone var väldigt
onödigt eller till och med tarvligt. En del av dem tycker kanske rentav i
likhet med Ian Wachtmeister, att Åkesson är en slags "svärmorsdröm".
Minns i alla fall en sosseveteran som under Juholtkrisen
härom året suckade: "Synd att Jimmie
Åkesson inte är socialdemokrat!"
ÄR VISSA MUSIKTEXTER VERKLIGEN
"VÄNSTER"?
Den senaste veckan har killar som gör häftig musik blivit
omnämnda i medierna, vilkas kultursidor numera är fulla med pop och rock.
(Förlåt! Kanske gubbgnäll?). Texterna har väckt uppmärksamhet. Det sjungs om
att slå ledande Sverigedemokrater gula och blåa och att damma på dem med
järnrör så att de faller i koma. Dessutom framträder låtskrivarna som gamla
fängelsekunder eller berättar stolt att de har fotboja.
Tvivlar på att detta går hem ens bland ungdomarna. Och
majoriteten bland väljarna, alla vi Svenssons, tycker ju snarast synd om de
angripna, hur mycket vi än ogillar deras politik. Såg också att en
vänsterpartist offentligt tog avstånd från dessa "vänstersångare".
HAR FÖRSUMMAT
SVERIGEDEMOKRATERNA
Under 18 år har jag gjort halvtimmesintervjuer på www.tyresoradion.se , bland annat med
massor av politiker från olika partier. De flesta har varit lokala politiker
och det har väl varit bra för närdemokratin. Även rikspolitiker har jag
intervjuat många gånger: Ulf Adelsohn (M), Ingvar Carlsson (S), Bengt
Westerberg (FP), Alf Svensson (KD), Lars Werner (V), Eskil Erlandsson (C) med
flera. Faktum är att jag tyvärr aldrig kommit mig för att intervjua någon
Sverigedemokrat trots att de som folkvalda finns i riksdagen och i ortens
kommunfullmäktige.
I tal och skrift har jag många gånger framhållit att
politikerföraktet i bästa fall är historielöst och i sämsta fall
fascistliknande. Det finns förstås undantag. Tre gånger har jag låtit Tyresös
ledande politiker, moderata kommunalrådet Fredrik Saweståhl, höras på radion
där han i mitt tycke gjort bra ifrån sig. I somras fick han och två av hans
medarbetare fnatt och överhopade mig med de mest ärekränkande beskyllningar
utan minsta belägg.
De hade av etnocentriska och smarta uppgiftslämnare fått en
sexton år gammal Expressenartikel, som trots dess grova lögner och manipulationer
de trodde på och därför blev barnsligt upphetsade av. Ja, kommunalrådet
Saweståhl lät meddela att han djupt ångrade att han låtit sig intervjuas av
mig. Borde jag i stället ha intervjuat en Sverigedemokrat, kanske mera sansad
än kommunalrådet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar