”Det var mycket bättre förr”, har vi gubbar i alla tider jämrande sagt. Egentligen var väldigt mycket värre då, men i ett avseende var det bättre: Vi var mycket yngre. Brukar citera min ångermanländske landsman, författaren och samhällskritikern Lubbe Nordström (1882-1942). I unga självsäkra vänners sällskap klämde han till med: ”Även jag har varit ung, ja yngre än de flesta!”
Läser i den tyska tidningen Die Zeit det tal som Cristophe Hein höll på nyårsnatten. Han är prästson och växte upp i Östtyskland (DDR) men är också i det återförenade Tyskland en uppskattad kulturpersonlighet. Han är född 1944 och alltså många år yngre (läs: mindre gammal) än jag. Ändå är han djupt bekymrad över världens nuvarande tillstånd.
Hein säger rentav att våra unga måste göra helt annorlunda än vi om världen ska räddas. Man kommer att tänka på historiens kanske mest kända kungliga mätress, Madame de Pompadour, som lär ha sagt: ”Efter oss syndafloden”. Hein varnar för en bokstavlig syndaflod, orsakad av klimatuppvärmningen, som vi svenskar dock inte känt något av hittills denna vinter. Han erinrar om att vi för ett århundrade sedan uppfann bilen, som vi sedan planerat för att skaffa innan vi ens tänkt på att skaffa vårt första barn. Hein menar, att privatbilarna har en enorm ”förstöringspotential” och säger:
”Nu finns också i Östeuropa, Kina och Indien lika många bilar som i Västeuropa och Nordamerika, och två andra kontinenter väntar otåligt på att de ska kunna bidra till klimatförstöringen”
Kanske är det Christophe Heins uppväxt som prästson som gör att han så starkt fördömer sin egen generations ”synder”, av vilka den värsta enligt honom är girigheten eller habegäret. Denna synd leder till död och fördömelse, anser han.
Själv tror jag att vår grunkfrälsthet har funnits i alla tider. Det tycks fånigt nog vara viktigare, vad man äger än vad man gör eller vad man är. Sedan några år säger barnen när de riktigt gillar någon: ”Han äger!”. Ibland undrar jag om vi inte ändrade våra prioriteringar under 1980-talet. Då översvämmades Sverige och Europa av en massa amerikanska budskap om lycka och framgång. Satsa och tänk på dig själv – underförstått: skit i alla andra!-- blev den trendiga parollen. Gamla värderingar som solidaritet, föreningsaktivitet och samhällsengagemang började snabbt förlora i status. Och den segrande marknadsekonomin har inneburit att aktiesparande har blivit den nya folkrörelsen och ”guldsot” den nya folksjukdomen.
En text i min blogg http://tuffsandin.blogspot.com från november har rubriken ”Våra barnbarns dom över oss!?” Där frågade jag: "Kommer våra barnbarn om 40 år att förfasa sig över att vi som självgoda och giriga konsumister låter många miljoner barn dö i onödan varje år i vår värld, att de miljarder vi satsar på mat till våra husdjur med 4 miljarder dollar överstiger de anslag vi ger till mat och hälsa för världens över en miljard fattiga, att vi stillatigande accepterar att tusentals kärnvapen finns (snacka om förintelse!) osv osv?”
Barnbarnen kommer att få mycket att undra över, så det återstår bara att citera slutraderna i Bertolt Brechts dikt ”Till kommande släkten”: ”Ack vi, som ville jämna marken för vänlighet kunde själva inte vara vänliga. Men ni, när tiden har kommit då människan hjälper sin medmänniska, tänk på oss med överseende!”
Så kära barnbarn, pissa inte på våra gravar utan tänk på oss med överseende!
---------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands-och FredsFörenings Radio Tuff (1281) 16-30 jan 2011
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar