Denna vecka hör ni mig inte personligen, eftersom jag, när ni lyssnar på detta, befinner mig utanför München, i byn Sauerlach. I en helt ljuvlig trädgård, fjärran från storstadens jäkt, har jag tillbringat de senaste dagarna, ofta med en stor bayersk öl framför mig. Eftersom vädret härnere är klart och soligt ser jag ända bort till alptopparna, och vid min ålder känns det angenämare att vila benen och dricka öl än att klättra så att hjärtat hoppar ur bröstet.
Förra söndagen satt jag framför tv:n, visserligen inte med en stor kall utan med hjärtat i halsgropen och tittade på EM-finalen i fotboll. Jag var inte ensam framför tv-apparaten, utan halva tyska befolkningen höll mig sällskap, för att inte tala om hela den spanska. Hur är det man säger i idrottssammanhang? Må bästa lag vinna. Och visst - bästa lag vann. Spanjorerna var överlägsna - snabba, eleganta och tuffa. Men jag måste erkänna att jag grät en tår av medlidande med Jens Lehmann, den tyske målvakten, när han i en intervju sade att han hela sitt liv kommer att minnas sin fadäs när han släppte in bollen.
Nåja, efter bedrövelsen kom ändock segerglädjen, ty det är ju inte fy skam att bli silvermedaljör heller. Och när det tyska laget kom hem till Berlin, stod 200 000 människor och jublade åt silvermedaljörerna och all bedrövelse var som bortblåst.
München, den eleganta staden vid Alpernas fot, firar sitt 850-årsjubileum i år. Den ena kulturella händelsen efter den andra avlöser varandra. I måndags var jag i Hovstallet, en av Bayerisches Staatsschauspielhaus tre scener, och såg en vansinnigt rolig komedi av Marius von Mayenburg - Der Hässliche, Den fule. Dramatikern driver i skådespelet med det nutida frosseriet i skönhetsoperationer, antingen de behövs eller inte. Fyrmannagruppens högst kroppsliga spel var en ren njutning, och sällan har jag skrattat så hejdlöst. Men satiren satt, för även hos oss i Sverige får unga människor för sig att de är så fula att de måste låta omskapa sina ansikten, för att inte tala om alla onödiga bröstlyftningar som unga kvinnor utsätter sig för.
När jag kom ut från teatern hade operan just slutat. Inför den otroligt eleganta teaterpubliken som strömmade ur från entrén tappade jag fullkomligt hakan. Aftontoaletter så långt ögat kunde nå, för att inte tala om alla eleganta smokingar. Inte ett par jeans eller en polotröja. Nej, svenska teaterpublik, här gäller skärpning om vi vill nå upp till den elegansen. Visst,
det kan tyckas onödigt att klä upp sig så, men roligt att titta på var det i alla fall. Och lika glittrande som aftontoaletterna var, var hela innerstaden. Alla de väldekorerade och upplysta skyltfönstren och de många välbesökta uterestaurangerna bidrog till glansen. Jämfört med detta verkar Stockholm mörkt och tråkigt efter klockan elva på kvällen.
Allt är inte glans och festivitas. Tyskland dras med stora problem. Trafikministern Tiefensee ligger sömnlös om nätterna och grubblar över hur han skall lösa problemet med lastbilsrallyt på de tyska motorvägarna. Nu har han kläckt Columbi ägg. Förbjud lastbilsförarna att köra om, utan tvingar dem att snällt ligga i kö i högerfilen så att bilarna har de båda andra filerna att köra snabbare och snabbast på - då flyter trafiken!. Så löd hans recept. Vad händer? Jo, transportföretagen går i taket och varnar för att lastbilarna kommer att ligga så tätt efter varandra att personbilarna inte släpps in mellan dem. Detta leder till att mellanfilen korkas igen av långsamma personbilar. Trafikexperterna varnar för den tilltagande frustrationen hos samtliga bilister och råder dem att endast köra nattetid. Grönköping låter hälsa!
Ett annat problem är att de rika blir rikare och de fattiga fattigare. Känns problemet igen från Sverige? Och då blir kritiken hård mot de riktigt stora börshajarna såsom till exempel Deutsche Bank-vd:n Josef Ackerman med en årslön paa 13:2 miljoner euro. Och vem blir den lidande? Jo, den enkle låntagaren vars räntor stiger och stiger. Det finns dock tyskar som hittar andra vägar till snabba inkomster. Åtskilliga drogberoende lyckades få flera läkare att skriva ut recept på svindyra mediciner. Dessa recept såldes till en skrupelfri apotekare som i sin tur inkasserade pengar därför hos försäkringskassorna. Apotekaren avfärdade de drogberoende med högst en tredjedel av receptets värde och resten stoppade han i egen ficka.
Bedrägeriet uppdagades dock så småningom till bedragarnas stora sorg. Ett sjukhus omregistrerade sina patienter från allmänna kirurgin till cancerkirurgin och inkasserade på så sätt ett högre belopp. Allt flera sådana bedrägerier uppnår idag tresiffriga belopp - i euro! Svindlerier på alla nivåer pågår dagligen. Året har fått 365 st första april.
Jag luras i alla fall inte när jag berättar för er att jag nu går ut i den vackra trädgården hos mina vänner i Sauerlach igen, där jag har sällskap av en miljon bin, två harar, två katter och en otrolig mängd fåglar. På bordet står en kall öl, i fjärran lockar bergen och jag bereder mig för hemfärd i morgon.
Njut av sommaren i Tyresös vackra omgivningar hälsar från Tyskland
--------------------------------------------------------------
Marianne Stalbohm-Stieger i Radio Tuff (nr 1192) 2008-07-06
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar