Hej alla lyssnare,
Den här veckan har jag på tekniknördars vanligt fumliga sätt glömt att ladda min telefon och rapporten blir därför i stället en uppläst text. Ännu vet jag inte om det blir Åkes sönderrökta radioröst eller Monicas käcka stämma som läser upp den, men båda känns som utmärkta substitut.
Det är ungefär det som glädjer mig denna vecka, som vanligt blir man inte gladare över att läsa tidningarna. Reuters berättar om hur utvecklingen i de fattiga länderna bara gått bakåt. Av de 49 länder som räknas som världens minst utvecklade så har hälften av dem gått bakåt i industriell utveckling under de senaste 10 åren och bara i dessa lever nära 600 miljoner utan materiella tillgångar. Nu riskerar matpriserna i världen att öka fattigdomen och kriserna rejält, men Världsbankens definition av fattigdom är gjord för att detta inte ska märkas.
En av dessa orsaker är militariseringen av Afrika. För 10 år sedan stod Pentagon för 3% av vad de själva kallade hjälppengarna till Afrika. Om nu någon utan en fundamentalt pervers fantasi kan kalla militär upprustning av Afrika som en hjälp. Nu har Pentagons andel av "hjälpbudgeten" ökat från 3% till 22%. Denna "hjälp" går till att träna nya soldater i Liberia där ett inbördeskrig redan förstört landet. Den går också till Kongo, ett land som sett fem miljoner människor dödas i krig. Konflikten i Kongo har varit värre än den i Rwanda, Zimbabwe, Irak och Sudan - tillsammans. Teorin om att mer vapen skulle vara en hjälp får mig nästan att gråta.
I Haiti har FN ställt sig bakom diktaturen och den ökande fattigdomen. När demonstranter gått ut på gatorna för att fira den tidigare presidenten, Jean Bertrand Aristide, har FN-polis upprättat barrikader och beskjutit folksamlingarna med tårgas. Aristide var de fattigas val på Haiti och han avsattes för fyra år sedan i en amerikansk sponsrad kupp efter att han bl.a velat höja minimilönerna. Sedan dess har FN ställt upp som den nya maffiaregeringens livvakter och även utövat flera blodiga massakrer mot dem som vågat protestera.
Samtidigt så har USA:s terrorlista nu växt till en miljon människor. En del av dem är döda som Saddam Hussein, en del av dem dekorerade krigsveteraner och en är till och med amerikansk senator. Men vad gör väl det? När amerikaner väntar på Domedagen kan väl de döda återuppstå och om senator Kennedy inte är med Bush är han nog en terrorist.
I det här läget är det bara en sak som glädjer mig och det har inte med utrikespolitik att göra. Det har med Skansenchefen Jonas Wahlströms politiska exerciser att göra. För DN berättar han:
"Bland djuren som sparkar framåt är strutsen farligast. En strutsspark i ansiktet mår du inte bra av. [..] Fördelen med strutsar är deras dumhet. Om strutsen ser någonting, vad som helst, ovanför sitt huvud tror han att det är en större och starkare struts. Varje gång jag kliver in i hagen rusar han framåt för att sparka mig i huvudet. När han kommit två meter från mig gör jag en perfekt nazisthälsning. Då blir emustrutsen rädd och springer därifrån."
Strutsen är ett sunt djur och att springa från en nazihälsning känns som en bra och rationell reaktion. Fast det hade ju en spark också varit.
------------------------------------------------------------------------
Hampus Eckerman i Radio tuff (nr 1194) 2008-07-20
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar