måndag, augusti 29

RADIO TUFF 20 ÅR: PLUS OCH MINUS

Ujujuj, det är nu 20 år sen Tyresöradion startade på 91,4 MHz! Radio Tuff var med från början. Vad har då under denna långa tid varit bra eller dåligt med radion. Jag är högst inblandad så det blir säkert en ganska subjektiv summering av plus och minus

(+): Vi har sänt Radio Tuff varenda eviga vecka utan undantag i 20 år, sannolikt ett rekord för frivilligt gjord radio. (-): Vår gamla sändare har inte fått större räckvidd med åren. Vi når alltså för få. (+): Men nu finns det planer på en sändare med större räckvidd.

(-): Innan vi började sända radio delade vi ut massor av flygblad. Det är svårt att avgöra i hur många tusen trappor aktivisterna sprang på den tiden. (-+): Nu, när flygblad drunknar i högarna av reklam som dräller ner i brevinkasten, är radion ett alternativ.

(-): Redan på 70-talet hade vi ett Tuff-möte med rubriken: ”Hörs vi genom larmet?” Faktum är att ”larmet” i form av informationsutbud har tilltagit våldsamt sedan den tid vi bara hade två TV-kanaler och inga datorer. Så hur mycket hörs en närradiokanal i dag? (+): Radio Tuff når i alla fall många fler lyssnare än vad man normalt kan locka till ett offentligt möte.

(-): Radio är alltför mycket envägskommunikation. (+): Riktigt, fast Radio Tuff släpper fram många olika slags röster, många olika politiska och religiösa åskådningar

(-): Radio Tuff är lokalt inriktat på Tyresö. (+): Också riktigt, men det är väl bra att närdemokratin främjas, att till exempel många tuff-aktivister kan komma till tals. Och Tuff har som paroll att jobba lokalt för något globalt, vara lokalpatrioter och verka som globalpatrioter. Alltså har Radio Tuff regelbundet rapporter från andra delar av världen, såsom USA, Indien, Ryssland, forna Jugoslavien, Cypern med flera länder. I dag till exempel läser vi upp ett bidrag från vår indiske partner, Bhikhu Vyas, och här i studion finns bland andra vår Rysslandskännare, den finländske docenten Seppo Isotalo.

(-): Det är jobbigt att som ensam programledare vecka efter vecka, år efter år och nu faktiskt decennium efter decennium göra en timme Radio Tuff. (+): Men det har inte varit jobbigt att få tusentals människor att framträda här. (-): Fast jag minns en lögnaktig stjärnreporter på Expressen, som dolde sin feghet och tidningens tjusiga vakthållning kring yttrandefriheten genom att skylla på att han minsann måste fråga överordnade om lov.

(-): Jag kan förstås inte räkna upp alla som gjort fina insatser. (+): Men familjen Arróspide och Hampus Eckerman har under många år varit så väsentliga för Radio Tuff att de måste framhållas. Tuffs vice ordförande Monica Schelin har också i åratal medverkat i Radio Tuff.

(+): Tuffs styrelse har givit oss som jobbar med radion fullständig frihet och dessutom stöttat oss när trendriktighetens vargar ylat. (-): Å andra sidan är det sällan som våra inslag kommenteras. (+): Därför känns det nästan uppmuntrande när folk utanför Tuff i alla fall skäller på oss ibland.

(+): Lägger man ihop timmarna jag lagt ner på Radio Tuff under 20 år blir det ungefär sammanlagt fyra fulla och oavlönade arbetsår. Det var inte ett misstag att jag satte ett plus framför detta konstaterande. Det är oftast ett mycket stimulerande jobb, som givit mig mycket. Att det sker på frivillig basis ökar min frihet och jag behöver inte riskera några löneminskningar

(-) Ibland sägs att Radio Tuff är för kritiskt. ”Hellre tända ett ljus än att förbanna mörkret”, har vi citerat några gånger. Men visst förbannar vi mörkret i form av krig och internationell ojämlikhet. (+): Samtidigt tänder Radio Tuff varje vecka många ljus, när vi rundhänt delar ut ”veckans rosor”. Vi gör det för att uppmuntra människor att fortsätta med sina goda insatser eller åsikter. Alltför många -- till och med inom fredsrörelsen!?—har lättare för att vifta med pekpinnar än att komma med konstruktiv kritik eller uppmuntran

(-): Radio Tuff är för kontroversiellt, ja provocerar alltför ofta. (+) Om vi följsamt skulle bli ytterligare ett pip i det stora likriktade mediebruset, behövs vi inte. När vi för 15-20 år sen envetet avslöjade alla medieskrönor om ryska ubåtar i våra vatten fanns det folk till och med inom fredsrörelsen, som tyckte vi var extrema. När vi åratal senare fick rätt hördes kritikerna aldrig av. De stora medierna, vilkas hejdlösa överdrifter piskade upp en hysteri, som höjde upplagorna och marinanslagen, är alltför prestigefyllda för att göra upp med det faktum att de grovt vilseledde beslutsfattare och skattebetalare den gången.

(+) Jag är stolt över att Radio Tuff ofta tar upp sådant som annars förtigs. Och sändningarna uppmärksammar allt det positiva som engagerade människor faktiskt åstadkommer. Skapar motbilder både till det okritiskt vedertagna och till allt gnällande.

Så här efter 20 år frågar folk mer än vanligt, hur länge Radio Tuff egentligen ska hålla på. Jag brukar svara med ett citat av Evert Taube: ”Så länge skutan kan gå”. Den ska vi nu höra Pär Sörman sjunga
--------------------------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Radio Tuff (nr 1043) 2005-08-28










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar