söndag, november 22

UNDERGÅNGSMYTERNAS ”GODA” OCH ”ONDA”

(I den här bloggen förekommer texter från Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff, som har hörts varje vecka från 1985 på 91,4 MHz och på www.tyresoradion.se Radio Tuff görs på frivilligbasis i den stolta folkrörelsetraditionen och sänds söndagar udda veckor kl 17 och sedan fyra ggr per dygn i två veckor.)
---------------------------------------------------
”Apokalypsens gosiga mörker” är den häftiga titeln på en bok av journalisten Anders Bolling. Den presenterades intresseväckande av Siv Källstigen vid samtalscaféet Filosofikas senaste träff. Bolling tar upp en massa pessimistiska förutsägelser om framtida katastrofer och visar att de oftast inte slagit in. Han menar, att hans egen bransch, medierna, mycket hellre skildrar problem, elände och hot än allt det positiva som händer. Hälsan tiger still.

Han polemiserar med vederhäftig statistik mot uppfattningen att det blivit allt sämre i vår värld. Och han har säkert rätt i att vi lever i den hittills bästa –eller minst dåliga-- av världar, låt vara att den långtifrån är den optimala. Aldrig förut har så många människor fått sina basbehov tillgodosedda. Aldrig förut lever vi så länge som nu. Aldrig tidigare har så många fått skolundervisning och grundläggande sjukvård osv osv. Till och med krigen är trots allt färre och inte fullt så förödande som under första hälften av 1900-talet.

Som andra medaljer har också denna sin baksida. När världen i början av 1930-talet hade ca 3000 miljoner invånare levde en majoritet i okunskap, fattigdom och nöd. Nu är ett överväldigande flertal ovan fattigdomsstrecket. Antalet och andelen som lever i välstånd har alltså ökat drastiskt. En mycket mindre andel i procent än förut lever nu i misär. Men det där med procent kan ibland dölja mer än upplysa. När jag var mattelärare testade jag tonåringarna genom att fråga: ”Vad väljer ni att få: en procent av familjen Wallenbergs tillgångar eller nittionio procent av mina”? Klokt nog föredrog de den enda procenten framför de nittionio.

Det är ju så här att i dag lever över 7000 miljoner på den här planeten. Trots den snabbt sjunkande procenten av fattiga innebär det, att antalet undernärda ännu är stort, ja på sistone har FN rapporterat om att antalet svältande medmänniskor har ökat till över 1000 miljoner.

Fortfarande krigas det på många håll i världen och människor dödas som flugor. Aldrig tidigare har så enorma summor i världen förslösats på militära rustningar, alltså på förberedelser av massmord. Det är en galen felprioritering med pengar som kunde ha hjälpt den dryga miljard som lever i misär. Och världen är nerlusad med kärnvapen med förmåga att utrota allt mänskligt liv på planeten. Det finns ingen gosighet i det hotet.

Det har inte saknats förutsägelser om världens undergång, mestadels religiöst inspirerade. Laestadianer i Norrland gav för ett sekel sedan bort allt de ägde i förvissningen om att de snart skulle få komma till himlen. När den förfärliga tsunamin drabbade ett par hundra tusen i Sydostasien hördes många mumla om världens ände. Det var historielöst, för sådana naturkatastrofer har hänt med jämna mellanrum genom tiderna. Just nu görs i USA en film om jordens undergång, som enligt gamla mayamyter kommer att äga rum 2012. Exemplen kan mångfaldigas.

Det förefaller som om domedagsprofetior har en märklig lockelse. För några år sedan berättade Bengt Svensson i San Francisco för Radio Tuff om den amerikanska kioskvältaren ”Left Behind”. Det var en bokserie som såldes i hela 40 miljoner ex. Ramen var Bibelns uppenbarelsebok, vilken enligt Bengt i våld får Blixt Gordon att framstå som ett blygt kontorsbiträde. Och böckerna hade en typiskt högerkristen tendens. Den som i slutet avslöjas som äckelpäcklet Antikrist var självaste generalsekreteraren i FN, här kallad Nicolae Carpathia. Hur mångas dödande har FN gjort sig skyldig till i jämförelse med ”new-born Christian” George W Bush?

I olika religioner har det i tusentals år förekommit myter om en våldsam slutkamp mellan de ”goda” och de ”onda”. De ”goda” segrar och kommer då till olika slags paradis, medan de ”onda” välförtjänt och i evighet får utstå helvetiska kval. Denna dualism har ödesdigert påverkat oss. Den har fått rättfärdiga krigiskt massmördande i stor skala av de ”onda” och delat in oss i rasismens vi och dom.
--------------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1251) 22/11-6/12

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar