(Succékanalen 91,4, Tyresöradion, hörs dygnet runt på 91,4 MHz eller på www.tyresoradion.se Där hörs också Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff, första gången udda veckor söndagar kl 17 och sedan fyra ggr per dygn. Programledare för alla programmen är Åke Sandin)
ORGANHANDEL OCH BEFÄNGDA ANALOGIER

Visst är det jättebra att vissa av våra vitala organ efter vår död kan användas för att livrädda svårt sjuka medmänniskor. Men det är ont om sådana organ och enligt en elementär ekonomisk lag stiger ju priserna, när efterfrågan är långt större än tillgången. Det lockar folk i olika länder att tjäna stora pengar. Ibland tycks smarta typer lura fattiga ”donatorer”, som bara får en ynka bråkdel av vad organhandlarna tjänar.

Den här frågan har på sistone fått stor aktualitet genom den omdiskuterade artikeln i Aftonbladet om palestiniers misstankar om att deras dödade landsmän också berövas sina organ. Det upprörande är ju faktiskt inte att döda människors organ räddar livet på andra –tvärtom-- utan att unga killar dödas för stenkastning och att deras anhöriga inte tillfrågas om sitt samtycke till organoperationer – om sådana nu skett.

Ledande israeler och deras många, mediestarka anhängare i Sverige har reagerat på det mest bisarra sätt. Rekordet slås av den förre israeliske Stockholmsambassadören Zvi Mazel, han som vandaliserade israel-svensken Dror Feilers konstverk på Historiska museet 2004. Mazel fablar nu om att 80 procent av svenska medier kontrolleras av socialisterna och vänstern. Det är faktiskt tvärtom, men han vill väl inte låtsas om Bonniers, en familj som inte utan vidare kan avfärdas som vänster eller antisemitisk.

Annars har kritikerna haft så svaga sakargument att de tvingats drämma till med just ”antisemitism”, det kanske mest missbrukade politiska glåpordet i vår tid. För att ge sken av rimlighet har de fått ta sats ända i Medeltiden. Den var en epok, när de mest befängda och ödesdigra skrönor förekom. Kvinnohatet frodades och massor av ”häxor” brändes på bål efter att ha haft samlag med Satan själv, som det påstods. Religiöst avvikande av olika etniciteter förföljdes och kättarbålen flammade friskt men dödande. Också judar förtalades, till exempel genom att anklagas för att baka bröd av mördade kristna barns blod. Det är denna gamla fördom, som israelvännerna nu använder för att avleda diskussionen från den i dag aktuella sakfrågan. ”En befängd analogi” för att citera Jan Guillou (AB 30/8).

Nu finns det ända in i vår tid liknande skräckhistorier, mestadels påhittade av den ständigt lögnaktiga krigspropagandan. I första världskriget spred segrarna berättelser om att tyskarna i veritabla likfabriker förvandlade dödade fiender till smörjolja och konstgödsel. Det tog bara några år innan detta avfärdades som lögn och förbannad dikt, bland annat av den brittiske labourpolitikern Arthur Ponsonby i hans bok ”Falsehood in Wartime” (1928).

Efter andra världskriget skulle dock under flera decennier liknande historier spridas av medierna från Hollywood till Moskva. De många skildringarna om hur tyskarna gjorde massor av tvålar av sina dödade offer har vi alla hört. Ja, de har pinsamt nog i många år lärts ut som dagsens sanning i våra skolor. Själv är jag en i den stora majoritet av historielärare som okritiskt förmedlat dessa lögner till många intet ont anande årgångar av tonåringar. Var rentav stolt och nöjd med att jag som skolans huvudlärare i historia bland de många läromedlen om judarnas grymma öde också anskaffade ett ljudbildband, där den för sin ”upplysningsverksamhet” prisbelönte Ferenc Göndör berättade om dessa ”människotvålar” av märket RIF. Det påstods betyda Rent Judefett, Reines Judenfett. Men inte heller på tyska stämmer ju initialerna och ändå trodde vi många historielärare på myten trots vår källkritiska skolning, så ensidigt hjärntvättade var vi.

Tänk om mänskligheten ännu existerar om 500 år i vår kärnvapennedlusade värld. Kan då tyskar i argumentsnöd om sin organhantering hänvisa till lögnaktiga skräckhistorier om dem i vår tid – senmedeltiden? -- och hojta om ”traditionell antigermanism” för att avleda uppmärksamheten från sakfrågorna? Men vi får ju aldrig veta, om tyskar kanske kommer att utnyttja en så befängd analogi.

Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1246) 13-27 september -09