Robert Stieger (1926-2004) bodde i flera decennier i Tyresö. Han var en duktig typograf på DN men också en begåvad konstnär. På hedersplatsen i mitt vardagsrum finns en liten tavla med vackra röda blommor mot en vit och grön bakgrund. Och på tavlan har Robert textat:
En liten gnutta fred,
a little piece of peace,
uno paco paz,
ein bisschen Frieden,
Shalom! Shalom!
Robert växte upp i en vänsterfamilj i München, tvingades som sjuttonåring ut i kriget, tillbringade efter kriget två år i amerikansk fångenskap, vilket inte var någon sinekur. Året före sin död utkom han med boken DREI GESTOHLENE JAHRE [Tre stulna år], där han skildrar sina krigs- och fångerfarenheter. Dessa gjorde honom till fredsaktivist och orädd sanningssägare. Han förenade radikalism med värme och klokhet.
Marianne Stalbohm-Stieger har just kommit ut med en diktbok om sin saknad efter sin Robert. Den har titeln JAG SJUNGER FÖR DIG HAIKU OM SORG OCH SAKNAD. I Radio Tuff (nr 1173) 24 februari-2 mars läser hon följande dikter ur sin bok:
Tag fast i smärtan
skriv av dig sorg och saknad
sätt ord på fasan
Ordet död tränger
in till min innersta punkt
pilen i hjärtat
Världen rasade
och spillrorna av mitt liv
ligger i en hög
x x x
Olidlig smärta
spjut som skär genom min kropp
vanmakten tar mig
Stäng inte locket
jag vill se dig en gång till
för sista gången
En sista smekning
långsamt över kallnad kind
ett smärtsamt farväl
x x x
Tofflorna står kvar
i hallen och väntar på
att du kommer strax
Den tomma sängen
när jag sträcker ut handen
är din kudde kall
Tom är din vilstol
tom pannån på staffliet
saknaden skriker
x x x
Koltrasten drillar
i blånande skymningsstund
ljuder högt för dig
Falnande våreld
ur askan fågeln Fenix
nyvaknad livslust
Långsamt vågar jag
beträda nya stigar
ett steg i taget
Dessa dikter av Marianne Stalbohm-Stieger var alltså tillägnade hennes 2004 bortgångne make Robert. En bild på honom plus det tal som Åke Sandin höll vid hans begravning finns på http://www.abcitron.net/tuffnet/tuff/lost_friends.htm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar