....till de aktivister som under många timmar i går skötte Tuffs storloppis och därigenom fick in 5 673 kr, välkomna pengar till det konsekvent frivilligt arbetande Tuff, som i år utan minsta bidrag behöver ekonomiskt stöd för att kunna betala hyra för Tuff-lokalen, sändningsavgifter för Radio Tuff och andra utgifter. Vi som inte fyndade vid loppisen kan använda Tuffs plusgiro 16 01 37 - 6
....till de allt flera som använder Tuffs mangogram. De finns i tre varianter: ”I stället för blommor”, ”Grattis” och ”Till minne av...”. Du kan se hur de ser ut på hemsidan www.tuff.fred.se Pengarna används för plantering av mangoträd bland Tuff-skolorna i indiska Dharampur, där uppåt 60 000 träd nu har kunnat planteras. Mangogram kan beställas från Monica tel 712 2581 eller Sylvia tel 742 1442,
....till dem som hyllade Tuffs ordförande Sylvia Ljungdahl på hennes födelsedag för en vecka sen genom bidrag till fattiga gamla i Belgrad. Det har redan kommit in 2 500 kr och det är inte för sent än. Man kan använda Tuffs insamlingskonto, pg 79 36 36 -2 och skriva Sylvia.
....till Kumla skola (Tyresö) som nu skickat 36 000 kr till Tuffs insamlingskonto för vidare befordran till de indiska tuff-projekten. Det är halva resultatet av skolans dagsverke den 11 maj. Den andra hälften går till verksamhet för gatubarn i Zambia.
....till Franck Kamoun, som under sina tonår i Tyresö var mycket aktiv i Tuff. Nu jobbar han i Örebro, varifrån han kommenterar förra veckans krönika i Radio Tuff: ”Krig brutaliserar alla är ett tema som sällan lyfts fram” skriver han och tycker att krönikan var ”uppfriskande fri från invektiv”.
....till Hans Blix som i tidningen International Herald Tribune (8/6) bland annat skriver: “Medan det är önskvärt att utrikesministrarna talar om Iran, tycks de inte ägna en tanke åt det faktum att det ännu finns 27 000 kärnvapen i USA, Ryssland och andra stater och att många av dem är i högsta beredskap (hair-trigger alert)”
....till tidningen The Independents Peter Popham som (7/6) skriver om den kvinnliga turkiska journalisten Perihan Magden, som nu hotas av fängelse. Hon anklagas för att ha ”uppmuntrat eller spridit propaganda för att avskräcka människor från att utföra sin militärtjänst”. I december skrev hon om Mehmet Tarhan, som vägrade den 18 månader långa militärutbildningen och hamnade i fängelse. Han krävde att Turkiet skulle beakta mänskliga rättigheter och liksom andra europeiska länder tillåta alternativ vapenfri tjänst. Efter ingripande från domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg släpptes han dock, fast han förvägras fortfarande jobb och andra rättigheter
....till Stefan Lindgren i veckomagasinet “Ryska Posten”, som skriver om mordet på en rysk diplomat och kidnappningen av fyra andra ryssar i Bagdad för en vecka sedan. Rysslands förre ambassadör i Irak Abbas Chalaf menar, att det kan vara en provokation av amerikanerna för att straffa ryssarna för deras aktiva politiska roll i regionen. Han påminner om att USA-trupper i april 2003 besköt en kolonn av ryska diplomatbilar och sårade fem ryssar.
....till Paul Campos i Rocky Mountain News som (6/6) kommenterar amerikanskt självberöm över att deras krigsförbrytelser erkänns av USA och att de skyldiga ställs inför rätta. Han påminner om Vietnamkriget. För massakern på flera hundra vietnamesiska civila i Song My blev bara en enda av mördarna fälld. Det var löjtnant William Calley som fick husarrest men som efter tre år blev benådad av president Nixon. 1967 mördade en amerikansk elitpluton, kallad Tiger Force, hundratals civila och gjorde till och med halsband av offrens öron. Det utreddes i fyra år innan målet lades ned utan att någon blev straffad. I byn Thanh Phong blev 13 civila dödade men fallet tycks aldrig ha lagförts. Officeren som ledde operationen förärades med en hedersmedalj. Paul Campos tillägger att gerillakrig är särskilt grymt och att övergrepp och krigsförbrytelser då är så vanliga att de nästan aldrig påtalas. Och i de få fall det görs är det aldrig militären som slår larm utan för sanningen hängivna journalister.
....till amerikanska krigsveteraner från Irakkriget som nu demonstrerar mot
kriget och berättar om den våldsbenägenhet och de fördomar som är förhärskande bland de amerikanska trupperna. Några av dem uttrycker föga förvåning över de nya avslöjandena om krigsförbrytelser mot civila irakier. I den brittiska tidningen The Observer (4/6) säger krigsveteranen Camilo Mejia: “Jag tvivlar inte för en sekund på att dessa övergrepp har skett. Sånt sker överallt, de är typiska och inga undantag”
....till den brittiska tidningen The Independent (8/6), som rapporterar från Basra i södra Irak om att förhållandena för kvinnorna har kraftigt försämrats de senaste tre åren. Tidigare var de irakiska kvinnorna avundade i andra arabländer för sina friheter. I dag mördas då och då kvinnor som inte följer rigida islamistiska lagar i det shiadominerade södra Irak. Moderna irakiskor, som nu tvingas tillbaka till sina mormödrars kvinnoförtryck anser att de brittiska ockupationssoldaterna inte tillräckligt beivrat det här.
....till Aftonbladets Yrsa Stenius som (6/6) på tal om lille Bobbys grymma död
skriver: ”Vid fruktansvärda tragedier som de nyss inträffade vill vi gärna hitta någon yttre ansvarig som anklagas för någon försummelse. Därmed kan vi invagga oss i föreställningen om att bara något korrigeras så kommer detta inte att upprepas. Så är det inte. Barn kommer att bli dödade och misshandlade av sina föräldrar eller styvföräldrar även i fortsättningen även om vi gör vårt yttersta för att vara observanta på signaler som tyder på att barn far illa i sina hem. Personlighetsstörningar larmar inte alltid om sin existens och psykiska sammanbrott ’anländer inte alltid med koskällan runt halsen’ som finnarna säger.” Det är ett mera klokt än optimistiskt konstaterande.
....till gandhianen Jan Viklund, som påminner oss om Tage Danielssons vers:
Ilskan är inte den bästa protesten.
Djävlarna ler när det stormar i Eden.
Stormen är kort. Vad de fruktar som pesten
är passaden, monsunen, sydvästen.
Frihetens vind är den stadiga vreden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar