”HELA JORDEN ÄR VÅRT FOSTERLAND”

Det har viftats med flaggor i veckan. Den 6 juni var röd i almanackan men för övrigt väldigt blågul. Och så har VM i fotboll börjat och många länders anhängare har sina flaggor målade till och med i nyllena.

På hedersplatsen i vardagsrummet hänger en tavla som heter Internationalen. Den gjordes av konstnären Bertil Englert som några år på 1960-talet bodde i Tyresö borta vid slottet. Sedan flyttade han till Tumba och var en av grundarna av BUFF, Botkyrka Ulands- och Fredsförening, en av TUFFs efterföljare. I dag bor han vid en sjö i nordvästra Skåne, sitt födelselandskap, med den kloke kulturchefen vid Helsingborgs Dagblad, Sören Sommelius, som granne.

På kopian av Internationalen har Bertil Englerts skrivit ”Hela jorden är vårt fosterland” Tavlan består av 36 flaggor. Men de är hopblandade: Israels flagga har inslag från arabländernas, Pakistans har det indiska Ashokahjulet i sitt grönvita fält. Sovjetunionens och USAs flaggor är hopblandade, så att fältet med alla stjärnorna i övre vänstra hörnet på den amerikanska är ersatt med hammaren och skäran. I en annan flagga är de vita ränderna på den amerikanska borta, så att den lyser nästan socialistiskt helröd. När originalet 1972 visades i Stockholm blev en amerikansk turist så provocerad att han ilsket försökte rita in de vita ränderna på konstverket.

En gång i världen invaderades Tyresö centrum av provies, inbjudna av Tuff. Provies var som ordet antyder ”för livet”, gjorde glada happpenings bland annat utanför riksdagshuset där de blockerade ingången med engångsförpackningar i protest mot dessa. På Lucia bjöd de poliserna på pepparkakor för att göra dem snällare. I Tyresö väckte de ett visst uppseende genom att använda blågula näsdukar som de ljudligt snöt sig i. Men de var konsekvent icke-våldsliga, slogs aldrig, pangade inte ens en fönsterruta.

I hallen hänger en annan av Englerts tavlor. Den har han kallat ”Du gamla du fria”. Den har bara två färger: blått och gult. Det gula är en slags Sverigekarta i form av en skelettfot, där Skåne är hälen och norrländsk glesbygd de spretiga tårna.

Till och med på toaletten finns en liten Englertbild. En Pax-krönika 1991 inleddes så här: ”När jag kissar händer det att jag betraktar Margaret Thatchers sköte” (Se boken ”Förbannad pacifist” s. 109) Det är så att jag följer traditionen från de norrländska utedassen genom att sätta upp bilder på toalettväggen här hemma. Den här bilden har Englert ironiskt tillägnat lord Nelson: ”England expects every man to do his duty!” Detta sägs på bilden av en upp till midjan naken fru Thatcher, omgiven av stridsberedda brittiska bassar under Falklandskriget.

Stridsberedda verkade också ett gäng på nationaldagen vara, när de knallade genom Kungsholmen. De hade tillstånd att demonstrera och kallas för högerextrema, ja ibland för nazister, även om alla av dem inte ens torde kunna stava till ordet. De var omgivna av en förfärlig massa poliser som skulle skydda dem från motdemonstranter. Dessa kallar sig AFA, Antifascistisk Aktion. De är ofta maskerade och våldsamma, struntar i demonstrationstillstånd och är därför ingen opinionsmässig tillgång för demokratin. Tvärtom lockar deras metoder säkert många ungdomar att ansluta sig till de högerextrema.

Som antifascist är jag olycklig över att ordet nu nästan blivit liktydigt med lagöverträdelser och omnipotens. Antifascism är öppenhet, inte maskering, det är fredliga ickevåldsmetoder, inte våld, det är yttrande- och demonstrationsfrihet. inte inskränkningar av dessa friheter, ja antifascism är att acceptera demokratin trots att den kan verka tråkigare än att kanske panga skyltfönster.

Sympatiskt är att nationaldagen är den 6 juni, alltså till minne av två grundlagsreformer som stadfästes detta datum 1809 och 1974. Varför kungahuset ska hyllas så våldsamt denna dag är svårare att känna sympati för. De folkrörelser som i fredlig kamp skapat den svenska demokratin eller de arbetare, företagare och tjänstemän som jobbat fram vår välfärd borde i stället vara i fokus.

När jag i tisdags på TV såg de svartklädda nationalisterna marschera där på Kungsholmen i sina löjliga marschkängor, flydde jag in till mitt arbetsrum. Där på väggen hänger en annan Englerttavla. På den marscheras det också taktfast. Men det är en kolonn av beväpnade skelett. Dess titel är ”The Universal Soldier”. Låten med samma namn har en tankeväckande text, så den ska vi lyssna på nu
------------------------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Radio Tuff (nr 1084) 2006-06-11