I somras riktade Konny Eriksson i Uppsala kritik mot Radio Tuff. Den var inte särskilt nyanserad utan Radio Tuff påstods ha ”klankat ned religiösa åskådningar”, ”kallat kristendom för myt och nonsens”, ”bidragit snarare till att skapa mer konflikt än öka förståelsen mellan folken” och ibland riktat ”rätt fanatiska angrepp på religiösa”.
Med tanke på alla religiösa av olika sorter, från biskopar till Jehovas vittnen, som släppts fram i full frihet i mina program hade det faktiskt varit mycket lättare att anklaga radion för religiös indoktrinering
Nu har Konny återkommit i ämnet. På ett föredömligt sätt bifogar han alla inlägg i diskussionen. Han försäkrar att han gillar öppen diskussion och har respekt för andra åskådningar än de egna. Det är jättebra, men då förstår jag ännu mindre vad han menar med att kalla Radio Tuff ”konfliktskapande”.
Han ger också ett värdefullt boktips: ”Munken och filosofen". Den känner Tyresöradions lyssnare redan till, sedan den positivt recenserats – av just Göran Flodman (sic).
Den här gången gör han lovvärda försök att underbygga sin kritik. Men det blir inte så begripligt, för han tvingas till märkliga tolkningar.
På tal om Gunnel Wahlströms fräna kritik i Radio Tuff av Lena Anderssons jesuskritiska sommarpratarprogram tillade jag i en krönika: "Gunnel är en intelligent människa och ortodox kristen och har på Tyresöradion insiktsfullt berättat bland annat om Valamo kloster i Ladoga och Katarinaklostret på Sinai." Konny tolkar det, som om jag menar att troende på något vis är ”ointelligenta fånar”. Även i Uppsalas akademiska kretsar är läsförståelse och textanalys säkert på hög nivå. Så bara om jag hade skrivit ”intelligent människa men ortodox kristen” hade han haft lite fog för sina misstankar. Men jag använde faktiskt den sammanbindande konjunktionen ”och”, inte den adversativa –för att nu prata elementär grammatik.
Konny nämner också en av Bengt Svenssons krönikor i Radio Tuff. Den handlade om den amerikanska bokserien Left Behind, en veritabel kioskvältare i uppåt 50 miljoner bokexemplar. Den är nämligen full av våld, krig, blod och sex och har som ram Bibelns uppenbarelsebok, vilken enligt Bengt får självaste Blixt Gordon att framstå som ett vikarierande kontorsbiträde. Den stora skurken i serien heter Nicolae Carpathia, en alldeles förfärlig figur, som i slutet avslöjas som Antikrist. Men det intressanta är att detta äckelpäckel i dessa amerikanska succéböcker minsann är FN:s generalsekreterare. ”Inget konstigt” med det tycker Konny, ty det symboliserar bara att många vill hävda en världslig makt ”och förhindra de troende att sätta den gudomliga makten högst”. Men det här är ju just ett typexempel på missbruk av religion för att agitera politiskt, något som de flesta kristna brukar beklaga. Hur mycket blod har FN:s generalsekreterare haft på sina händer och hur mycket presidenterna i världens enda supermakt, som ofta är aggressivt irriterad över att FN inte alltid dansar efter den världsliga maktens pipa?
Konny citerar Göran Flodman: ”Du hittar på en frälsningslära av något slag, hur bisarr som helst! Genast får du 1000 anhängare - minst. Mystik och nyandlighet lockar. Men är inte tiden inne för att gå tillbaka till Upplysningstidens tankevärld?” Konny drar slutsatsen att Göran menar att ”frälsningsläror är alltså bisarra, men upplysningens tankevärld är det inte”. Men det säger ju inte Göran. Han talar om att en del ”frälsningsläror” är bisarra, och tycker inte Konny det, är han mångfaldigt trosviss in absurdum. Dessutom är många av dagens kristna teologer anhängare av upplysningstidens tankar.
Konny kritiserar också Radio Tuff för att vi gav Aftonbladets Gunnar Fredriksson [1]) en ros för hans krönika med rubriken ”Horoskop – rena rama rappakaljan”. I det omdömet tror jag att Konny instämmer. Liksom jag rådfrågar han nog inte stjärnorna, även om astrologiböcker på 1980-talet sålde hundrafalt bättre än böcker om fred och konfliktlösning. Fredriksson avfärdar tron på flygande tefat och att två procent av amerikanerna påstår att de varit kidnappade av utomjordingar. Jag tror att Konny håller med också på dessa punkter. Men Fredriksson skrev också: ”Halva befolkningen i USA tror att världen skapades enligt bibelns berättelser trots att detta är nonsens”. Konnys reaktion: ”Bibeltro är alltså ’nonsens’ och ’myt’, ställt mot ’vetenskap’ ”. Men det är ju inte bibeltro i allmänhet utan skapelseberättelsen som här kallas för nonsens. I dag är det väl ändå en överväldigande majoritet av kristna som inte tror på att jorden skapades för 6-7000 år sen eller att Eva skapades av Adams revben etc etc. Och hur ska vi förhålla oss till babyloniernas, indiernas, asatrons eller andra skapelseberättelser? Är det verkligen övermaga –eller konfliktskapande?-- att betrakta dem som intressanta myter men utan minsta sanningshalt?
I förra veckans Radio Tuff berättade Hampus Eckerman, att Jerusalem Newswire hävdar att orkanen Katrina var Guds straff för att USA uppmuntrat Sharon att utrymma bosättningarna på Gaza. Han påminde också om senatorn från Oklahoma, James Inhofe, som påstod att 11 september var straffet för att USA trots allt inte hjälpt Israel tillräckligt. Även om jag erkänt att jag är religiöst obegåvad tycker jag att detta är missbruk av religion i politiska syften. Vad tycker Konny?
Nu ska jag förbereda nästa krönika i Radio Tuff. Den ska handla om en tysk biskop och en österrikisk bonde, som utifrån sin katolska tro handlade med berömvärt mod
ÅKE SANDIN
Mera om Tyresö Ulands- och Fredsförening finns på www.come.to/tuff
1) Gunnar Fredriksson är förresten via Tuff medlem i Svenska Freds
Man får nästan beundra Åke Sandins förmåga att skriva. Det är inte alla förunnat att så helt kunna bortse från sammanhang och egen produktion och vränga ord för att klanka ned på andra. Att dessutom publicera sig i ett sammanhang och förment ställa "motfrågor" utan att ge den man angriper möjligheten att svara i samma sammanhang säger nog det mesta om hederligheten i avsikterna.
SvaraRaderaAtt Åke under de snart tre år som gått också undlåtit att publicera något av det jag verkligen skrivit - liksom de svar jag utifrån den debatt vi haft skickade honom på detta inlägg från hans sida - bekräftar det rätt väl.
För den som inte tog del av debatten kan jag kort upplysa om att Åke - om han verkligen någonsin läste det jag per e-post skrev till honom - är mycket medveten om att jag aldrig hört honom via Radio utan enbart tagit del av hans utskick via e-post, och således enbart kommenterat det innehållet. Om det innehållet är representativt kan jag självklart inte avgöra.
Det jag pekade på som "fundamentalism" och konfliktskapande hos Radio TUFF är när den egna uppfattningen/världsbilden ses som den enda SANNINGEN och andras lika logiska och rationella livssyn avfärdas som nonsens och dess representanter som mer eller mindre tokiga.
Under den tid jag tog del av utskicken var det för Radio TUFFs utskick mest typiska sättet att förhålla sig till religiösa uttryck och sammanhang ungefär som följande exempel (Radio Tuff nr 1027):
”Yttrandefriheten omfattar även fånar som Runar Sögaard. Eller rättare sagt, det gäller särskilt sådana som han. Det är inte de måttliga, kloka, harmlösa och politiskt okontroversiella yttrandena som behöver skydd. Religionsfriheten ger dessutom pastor Sögaard rätt till en del bedrägerier som i icke trossammanhang skulle falla under kvacksalverilagstiftningen. Exempelvis när han påstår att han kan bota cancer med handpåläggning”
Visst finns det mycket inom religionens värld som kan kritiseras, men man kan göra det utan att klanka ned på och förakta de människor man talar om, och gärna med viss självinsikt om att den egna uppfattningen kan ha fel och brister.
Jag försökte i diskussionen inte visa på en religiös sanning, utan på att en religiös livssyn kan vara lika rationell och logisk som en icke-religiös. Med tanke på vad Åke skriver och påstår om mig är det uppenbart att jag misslyckades att förmedla den insikten.
Mvh
/Konny Eriksson