EN RADIOTS TACKTAL

I TYRESÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-12-08
Ärade ordförande och fullmäktigeledamöter och inte minst: kära radiolyssnare!

Inte i mina vildaste drömmar har jag kunnat föreställa mig att jag skulle stå här i fullmäktige. Fast jag känner mig ganska hemma här, för de flesta av er tillhör de 2000-3000 människor jag intervjuat på 91,4.

Jag beundrar alla er som engagerar er,för ni utgör den livsviktiga basen i demokratin Jag gillar dom jobbar frivilligt i olika föreningar och många hundra av dom har jag intervjuat. Dit hör också våra duktiga fritidspolitiker..

Däremot har jag lite svårt för dom som är efterkloka besservissrar, såna där baksäteschaufförer som triggade av medierna alltid tror sig veta den rätta vägen men själva aktar sig för att hålla i den minsta ratt.

Redan för 15 år sen skrev jag i en Pax-krönika, att när vi inte har morsan längre att gråta ut hos eller sparka på, blir det ofta politiker som får vara våra spottkoppar. Politikerföraktet är i bästa fall historielöst, i sämsta fall fascistiskt.

Jag minns med glädje många trevliga intervjutillfällen med Tyresöpolitiker från alla olika partier. Och nu är det ju valår snart och då är ni välkomna att köa framför micken igen. För mig blir det lite schizofrent att vara vänsterpatist på förmiddan, moderat på eftermiddan, socialdemokrat och folkpartist dan efter osv. Men hittills har jag klarat mig utan svårare psykiska men.

En gång som jag minns med speciell förtjusning det var när jag för ett par år sen intervjuade en kvartett kvinnliga fullmäktigeledamöter, två från majoriteten och två från oppositionen. Dom pratade så intressant om hur det var att vara kvinna och morsa och ändå hinna med alla sammanträden och alla pappersluntor, att vi fortsatte en halvtimme till. Då kom dom in på folkkära ämnen som sex och liknande. I slutet snackade dom också om den tilltagande kroppsfixeringen, som inte minst drabbar och stressar unga tjejer. Och då sa en av dom här fyra politikerna.

”Ja, jag minns hur det var när man var 18-20 år, när man ännu var fast och fin i hullet men ändå hade såna komplex för sitt utseende. Men i dag när man är 45 + och det är lite sladdrigt här och var och valkar bullar fram på fel ställen, då skulle man gladeligen kunna visa sig naken”

Och då förstår ni, då föreslog en annan av damerna:

”Ja, tjejer, vi kan väl komma nakna till nästa fullmäktige!!

Då avannonserade jag i ett plötsligt ryck av gammaldags anständighet programmet. När jag nu ser hur några gubbar här i församlingen just förväntansfullt tindrade till är det väl dags att göra en ack så trendriktig pudel. Genom att inte uppmuntra damernas spektakulära plan bör jag förebrås för att denna församling inte hamnade på löpsedlar och helsidor, åtminstone i alla kvällstidningar

Jag har lagt ett gult blad till ert begrundande där nere på bordet. Det har rubriken TYRESÖ EN KOMMUN I DJUP MEDIESKUGGA. Missförstå mig inte: Jag är varm beundrare av de två ideellt utgivna tidningarna Tyresö Nyheter (s) och Vi i Tyresö (m). Som radions dubbelagent förser jag båda tidningarna med både text- och fotomaterial. Men dom kommer ju ut bara åtta resp. fyra gånger per år. Så Tyresös medieskugga är verkligen massiv. Det drabbar både den med rätta hyllade demokratin och Tyresöbornas engagemang och kunskaper i samhällsfrågor och politik.

Ett exempel på det senare: Före valet 2002 gick jag omkring i Tyresö centrum med mikrofonen och frågade ut människor om bland annat våra politiker. ”Nämn namnet på ett kommunalråd!” bad jag den ena efter den andra. Dom fyra första hade ingen aning om Assarsson och Fält.. Den femte sa: ”Det är ju Birgitta Lönegård”, ”Ja”, sa jag och försökte vara uppmuntrande, ”det är inte så dumt, men vilket parti tillhör hon?” ”Hon är väl moderat” blev svaret. Varken Berit eller Birgitta kan väl vara värst nöjd med det svaret och inte heller vi andra om vi vill slå vakt om demokratin.

Dags att visa att jag är väluppfostrad. Jag är mycket hedrad och stolt över det här demokratipriset Tack snälla Tyresö kommun!,

Men nu när jag nästan varit fjäskande, må det tillåtas mig att vara lite äskande. Jag tänker på en affisch från pensionsvalet. Dom äldre av er minns den där farbrorn med tjusig mustasch som på affischen sa: ”Gärna medalj men hellre en rejäl pension” eller nåt liknande. Min travesti på den lyder: ”Gärna demokratipris men hellre an rejäl radiosändare.

Det där med radiovågor, det är knepigt det. Vi får då och då glada tillrop från lyssnare i Haninge, Trångsund, Enskede, Bagarmossen, Saltsjö-Boo och Saltsjöbaden och ibland skickar de till och med pengagåvor till närradioföreningen, lite konstigt faktiskt eftersom 91,4 är grymt lokalpatriotisk.

Men samtidigt finns det tyresöbor som är diskriminerade, för de hör 91,4 uselt eller inte alls, t ex på Fornudden, Persudde och Gudöterrassen. I Öringe finns det folk som går och sätter sig i bilen för att kunna höra -- för att inte tala om hur illa eller inte alls det hörs ute på halvön.

För 20 år sen, när Tyresöradion startade, var kommunen vänlig nog att sätta upp en sändare på Fårdala vattentorn. Den har naggats av tidens tand och blivit sämre och sämre. Men nu satsar närradioföreningen med vår driftige ordförande Sven-Ingvar Svensson och den tekniskt kunnige Janne Känngård i spetsen på en ny och starkare sändare. Men det går löst på ett par hundratusen kronor, så det är mycket rimligt att kommunen på nytt bidrar, eller hur.

Det har gjorts över 2000 halvtimmesprogram på Succékanalen 91,4. 1400 av dem är tillgängliga för allmänheten på Tyresö bibliotek. Men kommunen har tyvärr slutat att.köpa in program, så de 600 halvtimmarna de senaste ligger och samlar damm hemma hos mig. Nästan varje vecka ringer folk och vill ha program och jag gör då snällt kopior och skickar de önskade programen. Men det vore bättre om biblioteket tog hand om dem.

Jag har faktiskt en liten gengåva till er. Det är en dekal i Tyresös färger och texten är Succékanalen 91,4. Ni får gärna uppfatta den som muta för då får jag känna mig siktigt märkvärdig. Men gåvan är villkorad. Ni får inte ta någon dekal, om ni inte pryder er bils bakruta med den..

Än en gång tack så hjärtligt!.
--------------------------------------------------------------------
ÅKE SANDIN