SPANSKA SJUKAN:

SPANSKA SJUKAN:
KRIGETS INDIREKTA OFFER
I går hade jag förmånen att träffa Anna Höglin, 87, igen. Hon och jag hade inbjudits av ”Bibliotekets vänner” att i Trollbäckens bibliotek berätta varför vi båda ångermanlänningar sen länge varit Tyresöbor. Anna har klass och den vishet, som erfarenhet framkallar. Hon tillhörde under andra världskriget den antinazistiska Tisdagsklubben. Hon var god vän med den märklige Amaltheamannen Anton Nilsson, som hade en stuga i Tyresö.

Jag berättade, att jag tänker på henne, bland annat när jag hör larmrapporter om den asiatiska fågelinfluensan. Under en av mina radiointervjuer med henne berättade hon om sin uppväxt på Trysunda, en ö vid Ångermanlands höga kust. Den hade under Annas barndom bara ett tjugotal familjer. Ändå begrovs under en enda dag år 1919 sju Trysundabor. De hade fallit offer för spanska sjukan. Medicinhistoriker har en teori om att smittan bland annat spreds genom fåglars avföring. Det skulle kunna förklara, varför det relativt isolerade Trysunda också drabbades hårt.

Det beräknas att 20-30 miljoner dog av spanska sjukan, som härjade som värst i slutet av och efter första världskriget. Var sjukdomen hade uppstått är omtvistat. En del tror att den började i USA och sen med de amerikanska soldaterna spreds till Europa. Andra tror att den kom från Asien, varifrån Frankrike importerat 200 000 kulis till grovarbete bakom fronten. Eller uppstod den kanske i skyttegravarnas gyttja och smuts?

Hur som helst, den kom trots sitt namn definitivt inte från Spanien. Namnet berodde på att den spanske kungen Alfonso var den första kändisen som insjuknade i den här influensan. Kung Alfonso tillfrisknade dock ganska snart, medan 20-30 miljoner mindre välnärda och mindre omvårdade dog, inte minst borta i Asien.

I första världskriget var de allra flesta som dödades soldater. Numera är civila majoriteten av krigsoffren. Medan kriget trots allt hade respekterat gränserna till icke krigförande nationer var spanskan pandemisk, det vill säga spreds världsvitt omkring, så också till Skandinavien. Flera äldre som jag intervjuat har berättat om hur folk dog som flugor även i Sverige.

Kriget bidrog till sjukdomens förödande spridning och effekter, dels genom att soldater transporterades till Europa från olika hörn av världen, dels genom den nöd och matbrist som alltid följer i krigens spår. Det besegrade Tyskland kom att drabbas extra hårt. Efter vapenstilleståndet 1918 fortsatte västmakterna i åtta månader sin livsmedelsblockad mot Tyskland och Österrike, vilket ytterligare förvärrade nöden och orsakade någon miljon döda till.

Antagligen är krigens indirekta offer trots allt ännu flera än de som dödas i själva krigen. Och hur många människor skulle inte de astronomiska rustningskostnaderna av i dag kunna rädda, om de satsades på människors välfärd och inte på att förbereda massmord på oss?
-----------------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Radio Tuff (nr 1019) 2005-03-13