lördag, april 26

INTE BARA PAVLOVS HUNDAR DREGLAR

Inte många känner längre till Ivan Pavlov. Han var rysk professor och fick nobelpriset i medicin redan 1904. Han var bland annat känd genom uttrycket "Pavlovs hundar".

Pavlov gjorde nämligen experiment på hundar. Han vande dem att få mat efter en viss signal. Enkelt förklarat började de sedan att dregla förväntansfullt, när de hörde detta ljud.

Pavlov småler nog i sin grav, när han nu märker att till och med en del svenskar dreglar som hans hundar. Det är våra militarister och det gamla vanliga stimuli som får dem att dregla så belåtet är den traditionella rysskräcken.

Fyra av våra partiledare framträder nu och kräver att de svenska militära kostnaderna på 47 000 miljoner kr per år måste ökas med 5000 miljoner kr. Det är säkert inte dåligt i valtider, om de vill förbättra sina resultat i opinionsundersökningarna. Så ensidigt hotfullt har ju i våra medier under lång tid varnat för ryssen. Det är smart valtaktik att utnyttja detta larmande. Att skrämma med yttre hot brukar dessutom alltid gynna den sittande regeringen.

Nu ska Sverige skaffa ännu flera Gripen-plan och dessutom modernare ubåtar. Ja för att kunna angripa lede fi på långt håll skall våra flygplan förses med kryssningsmissiler Att självaste Carl Bildt för några månader sedan avvisade tanken på svenska kryssningsmissiler som alltför angreppsinriktat i vårt försvar kan vi nu glömma. Han är överkörd för nu tävlar våra politiker om vem som skall ta åt sig äran att vara först med att kräva vapen som även på långt håll kan nå --gissa vad? -- jo Ryssland.

FRÅN "FREDENS HAV" TILL NATOS
Ledande politiker jämrar sig nu över att som det heter "den svenska säkerhetspolitiska situationen på grund av ryssarnas aggressivitet har försämrats". Fokus måste nu ligga på att förstärka vår säkerhet på Östersjön och på Gotland.

Gotland har jämförts med Krim. Men inte en bråkdel av en promille av gotlänningarna skulle rösta för en anslutning till Ryssland, som väl inte i sina vildaste militära fantasier skulle drömma om denna ö, även om Ryssland har ett par relativt korta kustområden kring vår östersjö: Kaliningrad-området och Petersburg-  Karelenbiten.

Hur ser då bilden ut för övrigt? Jo, vid Östersjön finns faktiskt ett antal länder som tillhör världens starkaste militärallians. Av Natos 28 medlemmar är sex östersjöstater:  Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark är ju med i denna USA-ledda militära organisation. Två stater vid Östersjön, Finland och Sverige, är formellt alliansfria men de samövar flitigt med Nato i ett slags partnerskap.  

Nato har knappast utmärkt sig för fredliga aktioner. Nu prisar svenska bedömare hur effektiva de så begärliga kryssningsmissilerna var vid angreppet på Irak 2003 och vid interventionen i Libyen 2011. Den sedan dess katastrofala situationen i Irak och Libyen vill våra opinionsbildare helst glömma. Att i efterhand resultatvärdera krig aktar de sig noga för.

Amerikanska soldater strömmar nu in i Rysslands grannländer Polen och Baltikum. Franskt flyg baseras också där. De är långt hemifrån, medan vi tycks glömma att  "ryska trupper vid den ukrainska gränsen", som det ständigt varnas för faktiskt ännu (26/4) befinner sig hemma i Ryssland.  

VI MINNS UBÅTSHYSTERIN
Alla svenskar över 40 minns säkert de många somrar på 1980-talet och några år framåt, då medierna nästan varje vecka larmade hysteriskt om de sovjetiska ubåtar som påstods vimla i svenska vatten.

Nästan allt i Östersjön kunde då med det militär-mediala komplexets hjälp tolkas som hotfulla ubåtar: Läckande avloppsrör i Hammarbyhamnen, timmerstockar och stenar vid Vaxholm, finländska bogserbåtar vid Töre, undervattensskär vid Hävringe och vilken krusning av vattenytan som helst. Och ljud som påstods komma från kränkande ubåtar visade sig vara minkar, pruttande fiskar eller gamla svenska båtar.

Den svenska marinen var liksom tidningarnas lösnummerförsäljning de stora vinnarna av dessa lögnaktiga hotbilder. Sjöförsvaret försågs med ytterligare miljarder, så skattebetalarna var precis som nu förlorarna.

PS:
En och annan tycker nu att jag ägnar mig åt "pro-putinism": Då vill jag erinra om att det var inte ens ett år sedan jag i Radio Tuff "med vämjelse" noterade hur Putin eldade massorna med nationalistiskt skryt om "storheten i vår nation" och liknande floskler.
-------------------------------------------------

Åke Sandin i Radio Tuff nr 1363 ( www.tyresoradion.se )

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar