(Lägg märke till de två frågetecknen i rubriken!)
Det här hörs i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff nr 1115. Det programmet har sänts varje vecka på 91,4 MHz sedan 1985, helt på frivilligbasis. Oavlönat har de senaste tolv åren också Succékanalen 91,4 gjorts med 200 program per år. Den består av tolv halvtimmesintervjuer som sänds dygnet runt med avbrott för andra föreningssändningar. Tyvärr är avbrotten numera alltför få. Förutom Radio Tuff söndagar kl 17-18 med repris tisdagar kl 18-19 är det bara latinamerikanska Radio Pablo Neruda som hörs söndagar kl 11-14 med Brenda Ortiz som programledare. Alla dessa program hörs också på webben: www.tyresoradion.se .
Varför är det inte flera av våra många föreningar som utnyttjar radion för att föra ut sina budskap och för att väcka intresse för sin verksamhet? Numera kommer så många reklamblad neddrällande i brevinkasten varje dag, så föreningarnas flygblad försvinner i mängden. På 80-talet kallades den frivilliga radion för stencileringsapparaten i etern.
Kan det vara så att radion blivit alltför gammaldags? Dagens informationssamhälle vimlar av TV-kanaler -- för att inte tala om alla hemsidor och bloggar på nätet. Men mycket av det är skräp och det förfärliga i fördumningens segertåg är att det mest vulgära TV-utbudet har så många tittare. De föreningar av olika slag som för en tapper kamp mot dessa larvigheter har oftast mycket seriösa budskap, men varför inte sprida dem genom radion?
Radio har fördelar. Man kan lyssna överallt: i fritidsbåten, i bilen, i sovrummet, ja rentav på muggen, platser där TV och dator inte brukar finnas. Och har man som jag Sveriges Radios P 1 på i bakgrunden när man jobbar behöver man knappt läsa tidningar, för man blir ständigt uppdaterad och folkbildad.
Här i Tyresö befinner vi oss i djup medieskugga på grund av vår närhet till Stockholm, som jag lokalpatriotiskt brukar kalla vår stora förort. För tre år sen gjorde jag en fyra dagars reportageresa till Åland. Så avundsjuk jag blev! Åland har fantastiskt nog två dagliga tidningar och dessutom Ålands radio med dussintals anställda. Ändå har de finlandssvenska öarna 15 000 färre invånare än Tyresö, som har en tidning i veckan, tyvärr dominerad av annonser, och en radio som sköts frivilligt -- till minst 90 procent av mig.
Det finns också två andra tidningar i Tyresö, men de utkommer sporadiskt, sammanlagt bara ett dussintal gånger per år. Det är Tyresö Nyheter (s) och Vi i Tyresö (m). Jag är dubbelagent, för jag förser båda med foton och texter om Tyresöradion, åt vilken de ger berömvärt stort utrymme.
Jag har som min ångermanländske landsman Lubbe Nordström uttryckte det ”varit ung, ja yngre än de flesta”. Men det är jag inte längre och märkligt nog har jag inte blivit yngre under det senaste året heller. Så allt oftare undrar jag vad jag i min radioensamhet håller på med och vad jag hellre skulle vilja göra under min korta återstående tid här på jorden. Kanske ge ut en bok till, för det finns många hundra krönikor från Radio Tuff i min dator, flera dock så motvinds att inte många förlag skulle vilja publicera dem.
Från och med i dag och tre veckor framåt hörs på Tyresöradion bland elva andra program Birgit Peters berätta om Per Anders Fogelström. Han var 1963-1977 Svenska Freds’ ordförande och gjorde en fantastisk frivillig arbetsinsats, trots att han samtidigt var mycket produktiv som författare. Svenska Freds’ kansli bestod då oftast av en enda man, Lennart Ivarsson, en beundransvärd folkrörelsekämpe, som ibland inte ens fick sin lön i tid.
Själv efterträdde jag Fogelström som Svenska Freds’ ordförande och var det i två år. Jag jobbade heltid som lärare, var mycket aktiv i Tuff och åkte in till Svenska Freds på kvällarna och drog stenciler och gjorde utskick till lokalföreningarna. I dag undrar jag hur jag orkade men då var det bara roligt. Lönen var noll och inte ens bensinpengar betalades ut. Det var på den tiden helt okej, åtminstone inom den fattiga fredsrörelsen.
Det som sedan följde kan kallas amatörernas uttåg. Dagens Svenska Freds har flera anställda, mestadels relativt unga människor. De är duktiga, ja proffsiga, och föreningen syns nu i medierna mycket mer än på 1970-talet. Att också ordföranden i Svenska Freds är avlönad är inte konstigt – för vilka ordförande för riksorganisationer är inte det numera?
Svenska Freds har i dag en mycket mer etablerad profil än för 30 år sen. Det är ju bra, men kanske finns också nackdelar. Beroendet av statliga anslag –hur nödvändiga de än må vara-- kan verka hämmande för fredspolitiken. Det görs utmärkta utspel om svensk vapenexport men sägs inte mycket om Irakkriget eller palestiniernas situation.
Ibland instämmer jag i gubbgnället om att dagens frivilligt arbetande ju mestadels är pangschisar. Folk i sin bästa ålder tycks vara så stressade att de inte tar på sig oavlönade uppgifter och bedrövligt många av dem sägs ”gå in i väggen”. Ändå gör Tyresö Närradioförening nu ett försök att få flera att göra barfotaradio. Alla aktivister från olika föreningar inbjuds den 24 januari till Föreningsgårdens mysiga Kulturcafé för information om Tyresöradions möjligheter. Ja, där vankas till och med gratis juice, öl eller vin.
Om nu 50- till 70-talister tycks vara en förlorad generation för att föra den stolta folkrörelsetraditionen vidare så kanske vi bör satsa på ännu yngre, de som möjligen inte har blivit så hjärntvättade av parollen ”Förverkliga dig själv, skit i alla andra!” I går kände jag mig många år yngre. Då intervjuade jag 20-åringarna Sofia, Malin, Linda och Albert. De besökte i höstas Tuff-projekten i Indien och var nu ivriga att göra insatser för fortsatt stöd till dessa ”de fattigaste av de fattiga”
Förr i världen ropade progressiva människor: ”Kungen är död, leve republiken!”. Rubriken hade två frågor:”Folkrörelserna är döda? – Leve vad då?”. Realistiskt svar på den senare vore ”Leve girigheten och marknadsekonomin”. Men jag föredrar att hoppas på: ”Leve det ungdomliga engagemanget!”
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Åke Sandin i Tyresö Ulands- och FredsFörenings Radio Tuff (nr 1115) 07-01-14
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar