"ROSOR" från RADIO TUFF (nr 1424) den 2/10 till....

….till   Miza Landström, som vid Tuffs styrelsemöte (20/9) berättade att nu har den Tuff-stödda skolan i Kongo utökats med gymnasieklasser

….till   Tuff som nu lämnat  20 000 kr till lärarlöner till skolan i Kongo. Tidigare i år har Tuff lämnat 30 000 kr till samma ändamål, alltså den skola, till vars byggande Tuff bidrog med 100 000 kr.

….till   Radio Tyresö www.tyresoradion.se som nu – utöver Radio Tuff – har tre program med anknytning till Tuff: 1. Lena Sandin, ”tennislegenden”, som också berättar om sitt engagemang för Tuff, 2. Eva Myrdals anförande om Syrien vid ett offentligt Tuff-möte den 14 sept. 3. Styrelseledamoten Alexander Palmér, som hörs från ett inslag om Tuff på Tyresöfestivalen den 3 september.

….till   Right Livelyhood Award som nu ger sitt ”alternativa fredspris” bl a till den oberoende turkiska tidningen Cumhuriyet. Dess medarbetare har tagit stora personliga risker och utsatts för både mord och fängelsestraff på grund av rapporteringen om mänskliga rättigheter, jämställdhet, sekularism och miljöfrågor. Dess chefredaktör  Can Dündar anklagades i vintras för ”landsförräderi” av presidenten Erdogan i Natolandet Turkiet. Han hade varit fräck nog att avslöja att turkiska säkerhetstjänsten hade transporterat vapen till radikala islamister i Syrien. (”De vita hjälmarna”, en hjälporganisation i Syrien, får också ett pris, men det är mera omtvistat. Många anser att organisationen ensidigt hjälper rebellerna.)

….till   Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz som i en debatt i FN:s generalförsamling meddelar att hans land ställer sig bakom förslaget om kärnvapenförbud. Hittills har 107 länder (av FN:s 192) krävt ett totalt kärnvapenförbud och att kärnvapen klassas som massförstörelsevapen. Pinsamt nog har Sverige ännu inte bestämt sig

….till   Gunnar Westberg, f d ordförande i Svenska läkare mot kärnvapen, som på bokmässan i Göteborg påpekade: ”Det finns i dag 15 350 kärnvapen i världen, varav 1800 har omedelbar avfyringsberedskap. Inom några minuter efter ett larm (som kan vara falskt) måste den andra parten bestämma sig för att ”trycka på knappen” eller avstå.” Westberg pekade också på fyra faror med varningssystemen: tekniska fel, missförstånd, hackers och ”dåraktiga ledare”.

….till   den opartiska utredning som ryske utrikesministern Lavrov krävt för att få reda på omständigheterna, då många lastbilar i en FN-konvoj med förnödenheter angreps och förstördes på väg mot den nödställda syriska staden Aleppo         

.

….till   (postumt) den jordanske författaren och satirtecknaren Nahed Hattar, som sköts ihjäl utanför en domstolsbyggnad i Amman. Han greps förra månaden efter att ha delat en karikatyrteckning på sin Facebook-sida. Teckningen föreställde en stridande från terrorsekten IS som satt bredvid två kvinnor i himlen och samtidigt bad gud att hämta något mera vin att dricka. Teckningen, vars upphovsman är okänd, ansågs av jordanska myndigheter djupt kränkande mot muslimer. Men den stämmer med vad många jihadister luras att tro på: Om man offrar sitt eget liv vid mord på oskyldiga ”otrogna” kommer man till paradiset och träffar villiga oskulder. Nahed Hattar hade också varit i blåsväder för att ha uttalat sig starkt för president Assad i Syrien.

,,,,till    författaren och förläggaren Hesham Bahari som oroar sig för den saudiska wahabismens frammarsch inom islam. Han jämför med kristendomens utveckling och skriver: 

”Det var upplysningstidens hårda attack mot den inkvisitoriska och politiska kristendomen, en attack som då också riktades på en hel världsreligion, som såg till att kristendomen överlevde och förvandlades till det en religion egentligen skall ägna sig åt, att ge tröst och stöd åt människor i nöd, inte att styra över deras liv och tankar. Den moderna kristendomen är på så vis det bästa beviset på det välgörande som ett ifrågasättande av religiös övermakt kan leda till. Man kan förstås fråga sig varför muslimerna nekas rätten till detta ifrågasättande.

För oss som kan arabiska och följer den pågående debatten i den arabiska världen mellan religiösa apologeter och sekulära tänkare finns ingen tvekan om att ”islam”, trots alla tecken på ett uppvaknande, befinner sig i en återvändsgränd. Enda sättet för muslimerna att ta sig ur sin svåra belägenhet är att godkänna reformkraven, dvs. begränsa de religiösa auktoriteternas makt över individer i samhället. Detta bekämpas förstås med alla medel av de bokstavstroende som fått vind i seglen de sista 50 åren tack vare oljepengarna med vilka wahhabismen köper både vapen och samveten.”

….till   Dagens Nyheter som(15/9) omvärderar kriget mot Libyen 2011 och den svenska insatsen på följande sätt: ”När Nato-flyg i mars 2011 började bomba libyska trupper lojala med envåldshärskaren Muammar Khadaffi, var det uttryckliga målet att skydda civilbefolkningens mänskliga rättigheter. Men drygt fem år senare är det lätt att se att något gått allvarligt fel. Libyen slits idag sönder av ett blodigt inbördeskrig, med två rivaliserande regeringar som motarbetar varandra – en i Tripoli, som är erkänd internationellt, och en annan i Tobruk i östra delen av landet. Så sent som i söndags intogs tre strategiska oljehamnar av krigsherren och förre generalen Khalifa Haftar, något som mött fördömanden från västmakterna. Samtidigt har islamistmiliser allierade med terrorgruppen IS etablerat sig i en rad mindre städer i landet.”

….till   ordföranden i det brittiska utrikesutskottet Crispin Blunt som lett arbetet om en rapport, som nyligen publicerades, I den sägs bl a: ”Resultatet av militärinsatsen 2011 har blivit politisk och ekonomisk kollaps, krigföring mellan miliser och grupper, kris humanitärt och på migrantfronten, utbredda människorättsbrott, Khadaffi-regimens vapen spridda i hela regionen, och framväxten av IS i Nordafrika.”

I parlamentsrapporten understryks att Storbritannien och Frankrike mer eller mindre lämnat Libyen åt sitt öde efter Muammar Khadaffis fall.

….till           Anders Lindberg i Aftonbladet, som nu menar att Håkan Juholt hade rätt och hans egen tidning och många andra haft fel om Sveriges deltagande i kriget i Libyen 2011. Om Juholt skriver Lindberg: ”På en punkt var han benhård: han hade haft rätt om Libyen. Det var ett misstag att skicka svenska Jas Gripenplan till striderna mot Muammar Gadaffi.” Bakgrunden enligt Lindberg var följande: ”I slutet av mars 2011 beslutade regeringen att skicka Jas Gripen till Libyen. Men efter bara en månad krävde Håkan Juholt att flygplanen skulle tas hem.Kritiken blev mycket hård, från Jan Eliasson, SSU, FN-förbundet och denna ledarsida, bland andra. Till slut gav Juholt med sig. Den militära insatsen fortsatte, men med något färre flygplan än det var tänkt från början. I veckan kom en rapport från det brittiska parlamentet som ger honom rätt på i princip alla punkter. Och oss fel.”

….till   föreningen Kvinnor för fred som kräver av den svenska regeringen att

1 Införa en lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium. 
2. Driva kravet om en kärnvapenfri zon i Norden 
3. Driva kravet om en tidplan för genomförande av en kärnvapenfri värld.

….till   Adam Walinsky som varit talskrivare för det demokratiska partiets ledare redan på 60-talet bröderna Kennedy men som nu menar att demokratiska partiet blivit ett krigsparti. Han ska inte rösta på Hilary Clinton som han betecknar på följande sätt:

”Hon har dragit in USA i ständiga invasioner, upprepade försök till regim-ändringar. Hon har strävat efter att förhindra att söka samarbete och vänskap med ryske presidenten Putin genom att beteckna honom som ’en ny ny Hitler’. Hon förklarar sig beredd att invadera Syrien efter att ha svurit presidenteden. Hennes skuggkabinett för krig är fullt av arkitekter för krig och olycka från de senaste decennierna, de neokonservativa som ledde oss till vår nuvarande situation i Irak, Afghanistan, Syrien, Libyen, Jemen och Ukraina, inte ångerfulla över alla tidigare misstag och redo att upprepa dem med nya biljoner dollar och nytt blod. Och demokraterna som hon leder verkar ha för avsikt på att försämra relationerna med Ryssland genom att skicka krigsfartyg in i Svarta havet eller genom att introducera kärnvapen allt närmare Ryssland”

….till   Ingela Mårtensson, aktiv i Kvinnor för Fred, som framhåller: ”Man kan inte arbeta för fred genom att förbereda sig för krig, anser Kvinnor för fred i likhet med Ellen Key för över 100 år sedan. Militära allianser, upprustning och hot är en förlegad och patriarkal maktpolitik. Det visar inte minst invasionerna i Irak och Libyen som har lett till kaos och människor på flykt. Dessa ingripanden av Natostater har påverkat säkerheten i Mellanöstern såväl som Europa på ett mycket negativt sätt.”

….till   Agnes Hellström som i Aftonbladet kommenterar att kriget i Syrien förlängs genom att det finansieras av utomstående parter som förser de stridande med  pengar och vapen: Hon säger: ”Det säger sig självt, ju fler vapen, desto värre blir konflikten. Och man vet som sagt aldrig var de hamnar i slutändan. Det är extremt viktigt att regelverket som kontrollerar detta skärps.” Agnes Hellström är ny ordförande i Svenska Freds, den äldsta nu existerande fredsorganisationen, grundad redan 1883. Hon inleder torsdagen den 13 oktober kl 19 ett offentligt möte i Tuff-lokalen Myggdalsvägen 80. Hjärtligt välkomna !