BALKAN OCH BEHOVET AV REVISIONISM

I min krönika här i Radio Tuff för fem veckor sen lät det så här:

”Det är bara västmakternas fiender som begår folkmord, har vi fått lära oss. Att ens ifrågasätta delar av den gängse bilden är kätteri, ja det är ’förnekande’ av det onda. Då slår Marieberg och andra sanningsministerier till med våldsamma fördömanden. När jag läste historia en gång i världen hyllades revisionistiska historiker som en behövlig motvikt till ”hovhistoriker”. Men de få som i dag har modet att ompröva allmänt vedertagna sanningar får löpa gatlopp och beskylls för de ondaste avsikter av medias hovlakejer.”

Detta sas med anledning av angreppen på Ordfront Magasin, som hade begått synden att intervjua Diana Johnstone. Det var prestigetunga DN-Kultur, som anförde attacken och då hängde andra trendnissar ivrigt på. Johnstone har skrivit boken ”Fools’ Crusade” [Dårarnas korståg], som kritiskt granskar den västliga bilden av de krigiska tragedierna på Balkan. Hon ifrågasätter exempelvis Nato-anfallet på Jugoslavien 1999.

EN KROATISK REVISIONIST
I början av 1990-talet intervjuade jag en serbisk-ortodox präst. Han såg lika mild och from ut som Jesus brukar se ut på kyrkomålningarna. Men han var en oförsonlig nationalist, som påstod att katolikerna (läs: kroaterna) hade skulden till allt elände på Balkan. Han uppgav att ”Ustasjafascisterna” hade dödat uppåt en miljon serber i lägret Jasenovac under andra världskriget. Från kroatiskt håll fick jag vid samma tid veta, att i ”Bleiburgmassakern” vid krigsslutet hade 250 000 kroater, slovener och icke-kommunistiska serber mördats.

Ett par gånger besökte jag forna Jugoslavien. Där träffade jag i Kroatien bland andra professor Franjo Starcevic. Han hade tillhört partisanerna under kriget och nu jobbade han framgångsrikt för att serbiska byar i Kroatien skulle lämnas i fred. Han var statistiker, så jag frågade honom om Jasenovac och Bleiburg:

”Det var så där en 35-40 000 som dog i Jasenovac”, sa han.

Det här en kroatisk nationalist, tänkte jag, så jag frågade om Bleiburg:

”Ja, så där en 20 000 dödades när britterna skickade tillbaka flyktingarna in i Jugoslavien”

Då förstod jag att jag träffat en revisionist, vars omdöme var opåverkat av propaganda

RADIO TUFF SERBVÄNLIGT?
Då, för ett decennium sen samarbetade Tuff med demokratigruppen Suncokret i kroatiska Rijeka. Vi hjälpte den och den hjälpte bland annat flyktingar från Bosnien. En av dessa, den unga muslimen Merima Hadzialagic, inbjöds av Tuff till Tyresö, där hon bland annat framträdde i Trollbäckens kyrka tillsammans med bland andra Ingvar Carlsson.

Det kan verka som att Radio Tuff under de senaste åren haft en serbvänlig tendens. Men jag är helt medveten om att i krig begås grymheter och förbrytelser av alla sidor, också av serbiska enheter eller enskilda serber. Och jag har inget till övers för de militanta nationalister som haft valframgångar i Serbien på sistone.

Men nu är det så, att Serbien till sist blev den stora förloraren och som vanligt var det västmakterna som stod för slutsegern. Och då finns det skäl att resultatvärdera krigen. Man finner då att de flesta som blev etniskt rensade för gott var just serber, inte bara från kroatiska Krajina utan också från Kosovo. Ändå skedde Nato-anfallet, kallat ”humanitär intervention”, just för att förhindra etnisk rensning, fast av albaner.

En oberoende kanal som Radio Tuff ska inte jamsa med i den stora segrarkören utan vara en liten slav på trimfvagnen. Ja, vi är inte ens rädda för att bli kallade revisionister, numera ett märkligt skambelagt ord.

REVISIONISM ”VETENSKAPENS LIVSLUFT”
Rädd är inte heller historikern Anders Björnsson. I onsdags (2004-01-14) sjöng han revisonismens lov i OBS-Kulturkvarten på radions P 1. Han påpekade att det är vetenskapens livsluft att man kritiserar och reviderar oupphörligen. Det är en bjudande plikt att motsäga, att dissekera att vara dissident när det behövs, påstår han. Ja, för honom är en revisionistisk hållning ”den enda mänskliga, det metodiska misstroendet det enda uthålliga programmet”

Man ska tillåtas att utsätta varje historisk händelse för alldeles normal källkritik utan att man hela tiden ska behöva riskera ANKLAGELSEN för revisionism, menar Björnsson:

”Det som också börjar bli nödvändigt igen –och igen—är att granska och revidera den mediala påståendemaktens tendens att dogmatisera. Det är faktiskt inte naturligt att brännmärka människor för revisionism stup i ett, när det tvärtom är ett sånt beteende som borde uppmuntras”

REVISIONISM MÅSTE OCKSÅ REVIDERAS
Det här betyder förstås inte att alla omvärderingar är riktiga eller att inte också de kan bli föremål för revisionism.

I Tyresö debattforum har på sistone dykt upp konstiga tolkningar av historien. Först är det NN (namnet borttaget på vederbörandes begäran) som öser invektiv över ett par kvinnliga socialdemokrater här på orten. Hon slutar med att på något vänster skuldbelägga dem för massdöden i Stalins Ukraina på 1930-talet. Inte ens Joe McCarthy lyckades med en så extrem guilt by association. Sen hakar Kjell Fridlund på genom att hävda att nazismen minsann var en utlöpare av socialdemokratin.

Här räcker det med att påminna om att de första som hamnade i Himmlers koncentrationsläger var just socialdemokrater och kommunister. Och att förebrå dagens socialister för vad som hände på 1930-talet är lika fånigt som att stämpla dagens borgerliga svenska politiker för massdöden i imperialismens och kolonialismens spår.

ÅKE SANDIN Radio Tuff (nr 959) 2004-01-18