DEN RASISTISKA KOLLEKTIVSKULDEN

”Under sanden”

Härom veckan ägde Göteborgs filmfestival rum. Den utsåg till bästa nordiska film den danska ”Under sanden”.

Filmen behandlar en tidigare ganska nedtystad tragedi från andra världskrigets efterverkningar. Under sanden på Jyllands västkust fanns massor av minor nergrävda från kriget. De måste bort.

Danskarna löste det genom att tvinga tyska fångar, de flesta mycket unga, att röja dem med sina händer. Ett par tusen unga tyskar fick den uppgiften. Det har varit ganska tyst om detta vidriga tvångsarbete i dansk historia. I Martin Zandvliets film uppges att nästan hälften av de unga tyskarna dödades eller lemlästades under sitt farliga tvångsarbete.

Danmark kan ha begått ett krigsbrott när tyska krigsfångar tvingades röja minor längs den danska västkusten.1998 publicerades boken ”Under tvang” av författaren Helge Hagemann. Han anser att det inträffade är ett krigsbrott. I Genève-konventionerna är det förbjudet att tvinga krigsfångar att utföra livsfarligt arbete, såsom minröjning. Möjligen kompliceras det hela genom att det skedde efter kriget, alltså i fredstid.

7 000 barn omkom, då läkarna vägrade vård

2005 publicerade danska överläkaren Kirsten Lyllof en avhandling med kritik av den danska läkaretiken efter andra världskriget. Då hade många tusen civila tyskar flytt västerut till Danmark från Röda arméns frammarsch.

De behandlades illa efter kriget. Lyllof uppger att över 13 000 tyska flyktingar dog efter något år. Av dessa var ca 7 000 barn under fem år

Lyllof säger: ”Jag kände mig nödd att ta reda på vad som skett med dem. Och mina upptäckter var otäcka. Dessa barn sågs som fiender till Danmark. Den behandling de fick var helt enkelt en humanitär katastrof”

Krig uppammar rasism även hos de bästa

De döda tyska barnen och andra civila i Danmark hade förstås ingen skuld till kriget och danskars lidanden under det. Men ingenting framkallar så mycken iskall rasism som krig.

De tyska flyktingarna drabbades av den förbannade kollektivskulden. Av den brittisk-judiske författaren och förläggaren Victor Gollanz besökte  efter kriget Tyskland och förfärades över hur otäckt allierade ockupationsmakter tillämpade kollektivskulden mot tyskarna i deras ruinstäder. Han skrev en bok om detta, där han bland annat framhöll:

”Kollektivskulden är en vanvettig, oliberal, antikristen och beklagansvärt nazistisk tanke".

Radio Tuff 1408

Den tuffa oberoende radion

Tyresö Ulands- och FredsFörenings RADIO TUFFs 1408:e sändning hörs på 91,4 MHz från söndag 21 februari, första gången kl 17 och sedan 3 ggr per dygn till söndagen den 6 mars, när ett nytt Radio Tuff sänds första gången kl 17. Men programmet kan när som helst avlyssnas på www.tyresoradion.se  där man också i fliken ”Arkiv” kan lyssna på senaste årets Radio Tuff och många andra program.

Programledare: Åke Sandin och Monica Schelin.

PROGRAMMET I KORTHET

Monica Schelin och Åke Sandin delar ut ett dussintal ”rosor” till människor som sagt eller gjort något bra. Hampus Eckerman på telefon från Sri Lanka om cancerframkallande medel vid sopbränning i Irak, om amerikanskt ekonomiskt stöd till Afghanistan och polska förbud mot att kalla något av andra världskrigets förföljelser för ”polska”. Stefan Lindgren, utgivare av ”Ryska Posten” om Rysslands agerande i Ukraina och i Syrien och om den svenska rysskräckens följder.

"ROSOR" från RADIO TUFF (nr 1408) den 21/2 till....

….till   Tuffs indiske partner Bhikhu Vyas, som nu säger om Ingrid Dahlqvists råd till sina bekanta inför sin 90-årsdag nyligen att gratulera med Tuffs mangogram:

”Så fint av Ingrid att tipsa sina vänner om att uppvakta med Tuffs mangogram. Vi är rörda och imponerade av  att hon har indiska Dharampur i sitt hjärta. Under de senaste två decennierna har 135 000 mangoplantor kunnat delas ut bland hundratals fattiga byar till omkring 10 000 familjer.” Mangogram finns att beställa av Monica Schelin, tel 712 2581 eller monica.schelin@brevet.nu  . De finns inte bara för att gratulera utan också för att beklaga att någon gått bort under rubriken ”Till minne av….” 

….till   de hjälpkonvojer av minst 100 lastbilar, fyllda med mat och mediciner, som avgått från Damaskus till ett antal belägrade och svältande städer i Syrien. I motsats till alla vapen som från olika håll gjort ett helvete för det syriska folket är det glädjande och väldigt nödvändigt.

….till   det svensk-italienske FN-sändebudet Staffan de Mistura, som har det svåra men viktiga jobbet att få slut på kriget i Syrien. Man får innerligt hoppas att vapenvilan i Syrien efterlevs och att de från januari uppskjutna fredsförhandlingarna kommer till stånd.

….till   förre brittiske ambassadören i Syrien, Peter Ford, som kritiserar sitt lands stöd till rebellgrupperna. Han menar att det är minst dåliga alternativet är att låta president Assad vara kvar. Han påminner om vad som hände när väst inledde krigen mot Afghanistan, Irak och Libyen utan att ha någon plan för vad som skulle ersätta diktatorerna. Om de många rebellgrupperna i Syrien säger han: ”Väst måste sluta med att peppa upp den moderata oppositionen, vilken inte alls är moderat”

….till   den beundransvärda Fredsrörelsen på Orust, som i onsdags /17/2) hade ett möte med dramatikern och fredsaktivisten Stina Oscarson som inledare. Hon talar under rubriken ”Ned med vapnen”, ett uttalande ända från 1800-talets fredssträvanden. Stina är bland annat känd för att ha kommenterat arméchefen, general Anders Brännströms uttalande om att Sverige kan vara i krig om några år. Hennes ironiska råd till honom var:

            ”Försvarets språknivå skulle behöva en upprustning”

….till   Pierre Schori, som tillsammans med just Stina Oscarson i Expressen (27/1) skrivit att ett svenskt medlemskap i Nato bör undvikas av säkerhetspolitiska skäl men också för att kärnvapen är en bärande del av Natos doktrin. De skriver bland annat: ”Regeringen har tydligt sagt nej till medlemskap, men samtidigt har Sverige genom en rad beslut och samarbeten inom försvarssektorn under de senaste tjugo åren förts allt närmare denna militärallians…. Ett medlemskap i kärnvapenalliansen (Natos egen definition) skulle kraftigt minska vår möjlighet att verka för en aktiv anti-kärnvapenpolitik…. Och till den nära föreliggande frågan om värdlandsavtalet anser vi att det är en grov felbedömning att betrakta detta enbart som ”en teknisk fråga”. I avtalet stadgas det bland annat, i paragraf 1:20, att värdlandet ska kunna upplåta ”sites” (baser) till stöd för Natoledda militära aktiviteter under befäl av Natos ÖB…..Sverige kommer aldrig att ge tillstånd för någon utomstående makt att använda landets territorium och resurser för fientliga eller hotfulla handlingar riktade mot andra länder, ej heller tillåta införandet av kärnvapen eller andra massförstörelsevapen. En sådan deklaration skulle stödjas av en överväldigande folkmajoritet och skapa klarhet i omvärlden."

….till           den Natoutredning som ett antal kloka personer med många sakskäl har skrivit. De är Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Stina Oscarson, Pierre Schori och Linda Åkerström. Huvudsekreterare har varit Lars Ingelstam.  Gruppens genomgång av Sveriges förhållande till Nato visar hur vi steg för steg har närmat oss alliansen utan någon egentlig debatt. Ibland har närmandet förstås varit kalkylerad politik, ibland mer styrt av tillfälliga militära konstellationer. Det senaste stora steget togs dock i fullt politiskt medvetande av alliansregeringen som mitt under brinnande valrörelse och inför ett väntat regeringsskifte lät ÖB underteckna det värdlandsavtal som riksdagen ännu inte hunnit ratificera. En viktig punkt i utredarnas slutsatser är att riksdagsbeslutet om detta avtal bör skjutas upp för att ge tillfälle till bredare debatt och klargöranden beträffande kritiska punkter som alliansfrihet, baseringsområden och kärnvapen. Det är en begäran som inget riksdagsparti rimligen kan ha något emot såvida man inte absolut och utan folklig förankring omedelbart vill binda oss starkare till Nato.

….till   Torsten Kälvemark, som AB (16/2) skriver under rubriken ”Nato kan vänta”. Han nämner också några av de 28 Natoländernas dåliga rykte och tar Natolandet Turkiet som exempel, landet med den näst största Natoarmén, och skriver: ”Turkiet är samtidigt ett land som i praktiken annekterat en bit av en annan suverän stat (Cypern), dessutom med en krigsmakt som ständigt kränker andra länders territorium. Den turkiska regeringen attackerar hellre kurder än IS. Man censurerar internet och fängslar oppositionella journalister och akademiker”

….till           Jan Guillou som skriver i Aftonbladet (7/2) under rubriken ”Därför låtsas dessa Natoanhängare att ryssen ska anfalla”  bland annat: ”Om Sverige går med i Nato innebär det ­slutet för vår själv­ständiga neutralitetspolitik. Vi har då kollektivanslutits till USA:s ­utrikespolitik. Allt snack om varje medlemslands självständighet är bluff. Små länder har inget att säga till om, det är USA som bestämmer. För varje normal svensk bomb­liberal vore detta förstås en våt dröm. Hur angenämt vore det inte att bli liberal utrikesminister under sådana förutsättningar?

 

….till   Sören Sommelius, tidigare kulturchef på Helsingborgs Dagblad, som i sin blogg www.nyakultursoren.se tar upp att EU-parlamentets debatt om vapenembargo mot Saudiarabien. Han skriver: ”Saudiarabien bombar skolor, sjukhus och till och med pågående bröllop i Jemen. Man använder vapen från Europa, från USA och Kanada. EU:s lagar förbjuder vapenexport som används människorättskränkande. En FN-rapport som läckts pekar på mer än 100 sådana kränkningar. 75 procent alla j jemenitiska barn som dör i kriget dödas av saudiska bomber”. Sommelius hänvisar också till Stefan Lindgrens blogg www.8dagar.com där det bland annat står:

”USA:s försvarsminister Ashton Carter som i förra veckan kungjorde att USA kommer att fyrdubbla utgifterna för stöd till Nato i Europa, för utplacering av militär utrustning i Östeuropa för att innesluta Ryssland. USA:s hela militärbudget för budgetåret som börjar 1/10  2016 blir 582,7 miljarder dollar, jämfört med 585 miljarder för innevarande år. Rysslands militärbudget 2016 är 3 145 miljarder rubel, eller 40,7 miljarder dollar i dagens dollarkurs. USA:s militärbudget är därmed 14 gånger större än Rysslands.”

….till   utrikesminister Margot Wallström, som i Bryssel häromveckan om de palestinska knivattackerna på israeler sade: ”Jag har varit väldigt tydlig i att fördöma knivdåden och jag menar att alla måste fördöma knivdåden. Det är inte mera våld som behövs i Mellanöstern, utan vi måste förhindra våld mot civila. Det här är förstås avskyvärda dåd!”. I december sade hon något liknande nämligen: ”Jag tar avstånd från knivattacker. Jag tycker det är fruktansvärt och det får inte förekomma och Israel har alltid rätt att försvara sig, att försäkra sig om sin säkerhet.”. Då fick hon stark kritik från Israel och från borgerliga svenskar. Den här gången talade hon inte om eventuellt utomrättsliga avrättningar. Försiktigtvis nämnde hon inte heller att knivattackerna lett till att 27 israeler har dödats, medan över 160 palestinier skjutits till döds.

….till   alla dem som nu betalar in årsavgiften genom att sätta in 200 kr och gärna 80 kr för familjemedlem på Tuffs plusgiro 16 01 37-6. En extra ros till dem som dessutom ger gåvor.  

Tyskeungar

I går (11/2) sände Sveriges Television den svenska dokumentären ”Tyskeungarna – barn av de hatade”. Det påminner om ett inslag i Radio Tuff från 2001:

BRUTAL BEHANDLING AV NORSKA "TYSKEUNGAR"

I den ansedda tyska tidningen Der Spiegel finns i nr 8/2001 en artikel med rubriken "Gang durch die Hölle". Det betyder ungefär "att gå genom helvetet".

De som hade ett helvete för 45-55 år sen var norska barn som hade oturen att som fäder ha tyska ockupationssoldater under andra världskriget. Av sådana fanns det minst 12 000. Den i Sverige mest kända är Marit Paulsen, i dag EU-parlamentariker, som skildrat sin barndom i boken om lilla Ida, vilken också filmades.

NU BERÄTTAR DE

I Spiegel-artikeln berättas om Paul Hansen, som föddes den 7 april 1944. Hans mamma Asta övergav honom och han hamnade på barnhem. Pappan var tysk flygpilot. Efter kriget hamnade han som treårig tyskeunge på olika hem, först ett för mentalsjuka, sedan på specialskola, sedan på ett för vanartiga och till sist igen på ett hem för mentalsjuka.

Nu säger Paul Hansen:

nFörst berövade man mig på min barndom, sedan förlorade jag min ungdom.

Harriet von Nickels föddes 1942. Fosterföräldrarna försökte "prygla ut den tyske fadern ur henne". Så här säger hon i dag:

n”Jag var en utstött. Minnena förföljer mig som en skugga.”

Och hon berättar om hur berusade norska fiskare med en rostig spik ristade in hakkors på hennes barnapanna, medan andra passivt tittade på.

UTNYTTJADE AV PEDOFILER

Karl-Otto Zinken föddes 1941 i närheten av Bergen. Efter kriget kom han som nioåring i en skola för mentalt efterblivna barn. Anledningen var som det står i dokumenten: "Fadern tysk".

Av lärarna misshandlades och pinades Karl-Otto, av två läkare blev han sexuellt missbrukad.

nVi barn var soporna som tyskarna hade lämnat efter sig och de norska myndigheterna blundade och såg genom fingrarna med allt.

KRITISK ADVOKAT

Advokaten Randi Hagen Spydevold har nu tagit sig an dessa forna tyskeungars sak:

nBara det att deras grymma upplevelser nu blir bekanta är deras främsta mål och på ett sätt ett slags gottgörelse.

Och hon tillägger:

nAllt vad vi har lärt oss i skolan är ju hur tappra vi var i motståndet mot nazisterna, men hur vi behandlade våra egna barn har vi inte fått veta.

LSD-EXPERIMENT?

Norska historiker har rentav börjat spåra upp den otäcka informationen, att tio av dessa "skammens barn" senare utsattes för militära experiment med LSD.

Bakom den här behandlingen av oskyldiga barn låg uppfattningen att deras mammor måste ha varit mentalsjuka eller psykopatiska, eftersom de inlåtit sig på förbindelser med tyskar. De var "defekta kvinnor", vilkas barn därför måste vara mindervärdiga. Det finns rent nazistiska formuleringar om denna "oönskade tyska arvsmassa", som till exempel den norske läkaren Johan Riis, som 1945 i ett officiellt utlåtande skrev:

nIngen får tro att dessa arvsmässigt mindervärdiga barn genom god uppfostran kan bli värdefulla medborgare. Då skulle man lika gärna kunna hoppas att råttorna nere i källaren skulle kunna utvecklas till nyttiga grisar.

"VI HISTORIKER HAR SVIKIT"

Den norske historikern Kåre Olsen sammanfattar:

nIngen vet hur många barn som försvann i olika hem och hur de sedan haft det, eftersom ingen har brytt sig om det. Vi var alltför mycket intresserade av vår egen hjältemodiga historia. Vi har svikit.

KRIG FÖRRÅAR DE BÄSTA

Det är bara att än en gång konstatera att krig förråar även de bästa. Tidigare har det framkommit att norrmän och danskar efter kriget tvingade tyska krigsfångar att röja minor praktiskt taget med fötterna. Många hundra tyskar dödades på kuppen.

I dansk Historisk Tidskrift 1999 avslöjade överläkaren Kirsten Lylloff, att 1945 dog 13 492 tyska båtflyktingar i Danmark. Av dessa var omkring 7000 barn. Danska läkare vägrade nämligen att ge behandling, när tyska mödrar kom med sina svårt sjuka småbarn

(Sänt i Radio Tuff 11/3 & 13/3 2001)