….till Alléskolan i Lerum som på nytt gjort
ett dagsverke för Tuffs projekt för fattiga indiska barn. De jobbade in 44 260
kr, vilka oavkortat skickas till indiska partners. Det är nästan 10 000 kr mer än
förra årets dagsverke. Det fina resultatet kan bero på att två av skolans
lärare i höstas besökte de indiska projekten, efter det att Alléskolan i fjol
fick Tuffs pris på 9000 kr för berömvärt solidaritetsarbete i många år. Den ena
läraren, Jeanette Björnskiöld, intervjuades i november från Indien i Radio Tuff
och uttryckte sig mycket positivt om Tuffs projekt i Indien.
….till Tuffs indiska
partner, gandhianen Bhikhu Vyas, som redan har gratulerat Alléskolans lärare och elever
för deras jättefina prestation. Han uppger att pengarna kommer att användas vid
en av Tuff-skolorna, Vananchal, bland det tidigare så försummade Dharmapurs
många fattiga byar, bebodda av illiterata föräldrar. Pengarna kommer att
användas för att ge 40 elever måltider, böcker, en skoluniform var, hälsovård,
fem mangoplantor var och till en studieresa. Dessutom räcker de till en
lärarlön.
….till Natascha Korac Fredhöj, som på 90-talet
var gymnasist på Tibbleskolan i Täby och aktiv för Tuff-projekten i Indien, som
hon också besökte och såg de många Tuff-finansierade förskolorna för
sockerrörhuggarnas barn. Nu bor hon i Trelleborg med egna barn i skolan, som
hon vill intressera för insatser för de nuvarande projekten. En intervju med
Natascha hörs om en stund i detta Radio Tuff.
….till Eva Hammad, aktiv i Göteborg för
insamlingsstiftelsen för barnen i libanesiska Shatila, skriver: ”Hej TUFF! Lyssnar just nu på
radio TUFF. Varmt tack återigen för pengarna från TUFFs styrelse, de 10 000 kr
till Shatila barn- och ungdomscenter, och för såväl intervjun som för rosen
till insamlings-stiftelsens arbete för barnen och ungdomarna i CYC Shatila. Och
stort tack till er för det viktiga arbete ni lägger ner för att genom
radion berätta om det frivilliga solidariska fredsarbete som pågår. Det gör så
gott att bli påmind om allt det goda som sker för att motverka krig och
förtryck!”
….till Tuffmedlemmen
i Malmö, Marianne Stieger, som
skriver under rubriken ”Kriget som
aldrig tar slut” följande: ”Den 17
juli stod det också i tidningen att 16 000 personer i närheten av Hannover var
tvungna att lämna sina hem igår klockan nio på morgonen. Återigen hade man
hittat en odetonerad bomb efter de allierades bombningar mot tyska städer.
Naturligtvis blev det bara en liten notis i tidningen, men ändå. Min svägerskas
syster omkom i början av 50-talet när hon och andra barn lekte på en ödetomt,
där de hittade något spännande. Sekunder senare sprängdes barngruppen i bitar. Jag
tänker på alla oupptäckta minor i minfält överallt i världen, framförallt i
Vietnamn, som fortfarande skadar och dödar människor. Dessa
förbannade krig som bara pågår och pågår och aldrig verkar ta slut! ”
….till förre
sekreteraren i Svenska Akademien Horace
Engdahl, som i radions program ”Allvarligt talat” svarar på frågan om
Sveriges dåliga samvete beror på vad vi gjorde och inte gjorde under andra
världskriget. Han svarade bland annat så här:
”Om du tittar på de
nationer som deltog i den stora kraftmätningen för 70 år sedan kan man göra
iakttagelsen, att det dåliga samvetet finns hos förlorarna, inte hos segrarna,
som fortsätter att utmåla sin krigföring som moraliskt riktig även i de fall,
där den hade klart betänkliga inslag. Förlorarna påtvingades av segrarna en
botgöring, som sannolikt inte skulle ha varit aktuell om förlorarna i stället
hade varit vinnare. Då skulle det ha varit den andra sidan som klädde sig i
säck och aska. Det dåliga samvetet är kanske på djupet nånting annat, nämligen
skam. Och då inte skammen över förbrytelser utan skammen över nederlag, skammen
över hjälplöshet i sammanbrottet. Skammen att ha varit tvungen att ta emot
diktat från arroganta segrare. Dåligt samvete är en svaghetskris.”
….till Dokumentären "Död på distans",
som sändes på TV:s Kunskapskanalen onsdag
den 15 och 17 juli. Den skildrar hur amerikanska drönare, obemannade flygplan,
ofta flera gånger i veckan genom beskjutningar också dödar oskyldiga civila i
Pakistan, Afghanistan och andra länder. Klicka på
….till det avtal om Iran, som efter 13 dagars
förhandlingar slöts mellan Iran och säkerhetsrådets permanenta medlemmar USA,
Ryssland, Frankrike, Storbritannien, Kina, förstärkta med Tyskland. Det var
kanske bra att Tyskland var med eftersom alla säkerhetsrådets ständiga
medlemmar själva är kärnvapenmakter och avtalet skulle handla om att avstyra
Iran från att skaffa kärnvapen. Det tycks man ha lyckats med genom att lova att
upphäva de sanktioner som drabbat inte minst vanliga iranier mycket hårt. Det
finns starka motståndare till avtalet bland konservativa republikaner i USA
liksom hos Israels högerregering. Men andra är positiva, såsom Tariq Rauf vid SIPRI (Stockholms
Internationella Fredsforsknings- institut). Han anser att de båda
utrikesministrarna, USA:s John Kerry
och Irans Javad Tarif, borde
tilldelas Nobels fredspris. En annan som uttalat sig positivt är Jan Öberg vid Transnationella stiftelsen för Freds och
Framtidsforskning (TFF). Han kallar avtalet ”en
seger för ickevåld och intelligens över våld och mänsklig dårskap”.
….till milleniemålet att utrota fattigdomen i
världen som har inte lyckats helt men kommit en bra bit på väg. Alltså har
antalet mycket fattiga som lever på ca 10 kr per dag minskat från 1,9 miljarder
till ca 850 miljoner. De mesta framstegen har världens mest folkrika land Kina
gjort. Där har fattigdomen reducerats till 4 procent av befolkningen.
….till den
manifestation mot kärnvapen som Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) anordnar
den 6 augusti, 70-årsdagen av Hiroshima,
då över 100000 människor, de allra flesta civila brändes ihjäl. De ordnar sång,
tal och die-in på Stortorget från kl 15 och samling i Storkyrkan kl 17 med tal
och musik. Hjärtligt välkomna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar