Dubbelmoral om yttrandefriheten ?

Har några gånger undrat om de så berömda ”sociala medierna” i stället borde kallas asociala, så mycket mobbning, otäcka personliga påhopp, rena lögner, rasistiska och andra, som förekommer där. Ibland har jag också morrat över allt egotrippande på Facebook.

Ser dock ofta att det förekommer en del riktigt läsvärt också på Facebook. Så här tycker en kvinnlig skribent, som uppger sitt namn, vilket jag inte nämner, eftersom jag inte bett om lov att använda hennes text.

”Nej, jag gillar verkligen inte när man medvetet kränker andra människor. Förstår mig inte på fula rondellhundar eller sexistiska osmakliga teckningar. Tror inte på att man kommer någonstans när man medvetet hånar andras trosuppfattningar oavsett hur galna man anser deras gudar och profeter verkar vara. Men jag anser inte heller att de lättkränkta ska få inskränka yttrandefriheten och förbjuda konstnärliga uttryck eller teckningar.

Att uppröras och se rasism eller antisemitism i Pippi Långstrump, Tin-tin, lilla Hjärtat eller i den nya 500-kronors sedeln med Birgit Nilsson blir helt obegripligt när man samtidigt tycker att den muslimska världen ska acceptera oerhört grova sexistiska kränkande teckningar och inte ta illa upp när hela västvärlden utropar "jag är Charlie".

Hur ska vi ha det med yttrandefriheten egentligen? Vem ska få avgöra vad som är kränkande?”