Inte ens religiösa följer budet att inte döda

”KONVERTITER SKALL DÖDAS”!

På Radio Tyresö och i Radio Tuff  (www.tyresoradion.se ) har jag haft förmånen att intervjua över 6000 personer, folk av alla möjliga sorter , de flesta boende i sydöstra delen av Stockholmsområdet. Bland annat har jag låtit många aktivister från olika samfund och religioner höras. De allra flesta av dem har jag lyssnat på med intresse och känt sympati för.

När jag för några år sedan intervjuade den muslimska imamen här i trakten blev jag dock lite förbryllad. Han var en till synes from man, somalier av indiskt ursprung. Intervjun gick bra, tills jag frågade honom om det verkligen var sant att enligt hans tro skulle man avrätta människor som lämnade islam och övergick till någon annan religion. Hoppades att det var ett  islamofobiskt påhitt, att sharialagen innehöll detta intoleranta och grymma bud. Till min besvikelse svarade han:

”Jo, men i krig dödar man också sina landsförrädare”.

SHARIA SLÅR VAKT OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER?

Kollade sharialagens bestämmelser och fann att avrättning av överlöpare från islam till annan religion faktiskt innebär dödsstraff. Sharialagen åberopas nu som deras grund för mänskliga rättigheter av 22 arabländer, som vill ge den svenska utrikesministern Margot Wallström en näsbränna.

Hon hade betonat värdet av de mänskliga rättigheterna och sin avsky för piskningen av en saudisk bloggare, det hon vågat kalla för ”medeltida”. Det betraktades som ovänligt, trots att profeten Muhammed verkade under Medeltiden och sharialagarna tillkom då.

Det räckte i alla fall för att Saudiarabien skulle kalla hem sin Stockholmsambassadör. Det är ett land som är så rikt på olja och vän med USA, att andra arabländer inte vill stöta sig med det. Det har aktivt stött oppositionen i det nu fyra år långa, eländiga Syrienkriget, en opposition som nu domineras av Islamiska staten (IS).

(Knappt hade jag skrivit detta förrän jag läser historieprofessorn Kjell Östbergs recension av Patrick Cockburns uppmärksammade studie av Islamiska statens framväxt, The rise of islamic State. Där skildras Saudiarabiens centrala roll för utvecklingen av den fundamentalistiska religiösa terrorismen från al-Qaida till Islamska staten, en omständighet som varit förvånansvärt frånvarande i den nuvarande svenska debatten. Patrick Cockburn har i många år skrivit om Mellanöstern, nu för den brittiska tidningen The Independent)

HELLRE DÖDA MÄNNISKOR ÄN DJUR?

Indien är ett land jag ovanligt många gånger besökt alltsedan 1972. Det beror på att vi i TUFF (Tyresö Ulands- och FredsFörening) har finansierat massor av utmärkta projekt för barn till fattiga indier. Vi har haft förmånen att ha hederliga partners, som verkligen använt våra pengar på ett utomordentligt sätt.

Paret Bhikhu och Kokila Vyas har  i 35 år varit våra främsta kontakter. De är hinduer men vid sin sida har de haft Kuddus Shaikh, som är muslim. Vid besök i Indien 2003 intervjuade jag dem för www.tyresoradion.se . Då berättade Kuddus att de året innan (2002) hade haft vakter på taket i de muslimska kvarteren.

Bakgrunden var att det då pågick en jakt på muslimer från hindunationalistiskt håll. Ungefär tusen muslimer dödades och många kvinnor våldtogs. Det var en hämnd, som drabbade oskyldiga muslimer för att ett 50-tal hinduiska pilgrimer hade bränts ihjäl i sina tågvagnar i staden Godhra. Det här hände i delstaten Gujarat, som ironiskt nog var icke-våldskämpen Gandhis hemstat. Våra partners, både muslimer och hinduer, tog som anhängare av Gandhi skarpt avstånd från massmördandet.

Tuffs främste partner Bhikhu Vyas är, trots att han är av av hög prästkast (brahmin), religiöst indifferent och brukar bedrövat kommentera den religiösa fanatismen. Han ansågs 2002 av militanta hinduer närmast som en förrädare och spydigt skickade de armband till honom. Dessa var symboler för att han inte ansågs vara någon militant karlakarl utan snarast en feminin fegis. Själv beundrar jag honom, som sedan 36 år varit min vän.

Det har under mina åtta Indienvistelser alltid förundrat mig, att hinduer som är vegetarianer och inte vill döda djur inte alls tycks ha samma hämningar för att döda människor. I Bombay intervjuade jag den sympatiske företagaren Rajesh, som gjort fina insatser, både ekonomiska och andra,  för samma projekt som TUFF. Han är jainist, alltså en extrem vegetarian, som inte ens vill trampa på småkryp och vägrar att äta potatis och andra födoämnen som varit under jord. Inför denne icke-våldsman och Gandhi-beundrare tog jag upp de indiska kärnvapnen. I stället för att bedrövat beklaga dem började han prata om hotet från grannländerna Kina och Pakistan, båda kärnvapenmakter.

"ENBART FÖDDA FÖR ATT TJÄNA JUDAR” !

Ibland läser jag israeliska tidningar, till exempel Jerusalem Post och Haaretz. Dem brukar jag stödja mig på, även om det märkligt nog inte är någon garanti för att undgå osakliga fördömanden om ”antisemitism” från mediestarka etnocentriker.                                                                                                                                                                                                      

Häromåret berättade dessa tidningar om Rabbi Ovadia Yosef, som i oktober 2013 dog vid 93 års ålder. Han var bland annat en förgrundsfigur i det ortodoxa israeliska partiet Shas.

Den fromme Ovadia Yosef skrädde inte orden om oss icke-judar. 2010 väckte han uppmärksamhet genom att som religiös auktoritet säga:

"Icke-judar föds enbart för att tjäna oss. Förutom detta har de inget existensberättigande-- bara tjäna Israels folk. Det är därför icke-judar är skapade".

Ja, icke-judar ska "arbeta, plöja och skörda". Ovadia Yosef liknande alla oss sketna goyim vid åsnor, som Gud har givit långt liv för att arbeta bra för dem av Gud utvalda.

När den fromme rabbinen begravdes blev det historiens största folksamling i Jerusalem. Ungefär en halv miljon människor var ute på gatorna för att hedra honom. Tröstar mig hoppfullt med att de inte kom för att hylla hans rasism utan för att han kanske i andra avseenden var en ovanligt karismatisk religiös ledare.

VARNING FÖR KOLLEKTIVSKULD!

Ständigt larmar våra medier om svenska främlingsfientliga, men många av dem framstår faktiskt som bleka avbilder i jämförelse med den fromme rabbinen. Flera judiska organisationer har också skarpt tagit avstånd från honom. Jag är också säker på att inte någon av de många av judiskt eller israeliskt ursprung jag haft förmånen att intervjua på radion håller med honom, inte heller de många radikala judar jag i mina skriverier brukar hänvisa till.

Vi ska alltså inte rasistiskt tillämpa kollektivskulden med Ovadia som slagträ. Då gör vi samma misstag som de som dömer alla muslimer efter vad klicken fanatiska islamister gör sig skyldiga till i fråga om bombdåd och massmord på oskyldiga..

Rabbi Ovadia Yosef hade Gamla testamentet som sitt rättesnöre. Minns ännu hur Eva Moberg reagerade när hon läste nyöversättningen av denna heliga skrift. Hon tyckte att den nästan uppmanade till folkmord och delvis var rent fascistisk. Själv hoppas jag att dess förbud mot att dräpa skall börja efterföljas.

”GOD’S OWN AMERICA”?

 Vi kristna i västvärlden har ju inte heller värst mycket att skryta med, trots att vi också som första bud har ”Du skall icke dräpa!”.

I kraft av sin supermaktsposition är ju USA ett slags mönsterland, där folk dessutom lär vara mera kyrkliga än i många europeiska länder. Dess statistik om krigiska och andra mord är dock ibland mera i profeten Josuas krigiska anda än i Jesu kärleksläras:

Hoppas jag läste fel när jag såg att i medeltal dödas i det skjutglada USA 87 människor varje dag, så där en 30 000 människor per år. Hur många som dödats i alla de krig som USA inlett det senaste halvseklet vet jag inte, men bara i Vietnam rörde det sig väl om ungefär 2 miljoner.

Dessutom är USA i särklass i världen, när det gäller att satsa miljarder på militära rustningar.

Terrordåd i Västeuropa -- men i Ryssland då?

TERRORDÅD I VÄSTEUROPA
Ja, alla mord är väl någon slags ”terror”. I varje fall krigen.I Sverige har nyligen två män blivit skjutna i Nyköping och tre ungdomar dödade i Uddevalla, två till synes ofarliga platser, som annars framstår som närmast idylliska.

Den 7 januari i år dödades 11 människor på den franska satirtidningen Charlie Hebdo,  plus två poliser. Två dagar senare blev fyra i en judisk butik dödade i Paris.  De tre gärningsmännen dödades också. De var franska muslimer, som beskrevs som ”jihadister”, trots att jihad i islam förhoppningsvis betyder att man ska sträva efter godhet och medmänsklighet.

Den värsta mordorgien i Skandinavien det senaste decenniet inträffade 2011, när norrmannen Anders Behring Breivik dödade 77 människor. 69 av dem var socialdemokratiska ungdomar på ett sommarläger på ön Utöya. Breivik ansåg att deras politiska parti hade varit alltför generös med att släppa in muslimska invandrare i Norge.

Breivik var alltså islamofob, men knappast antisemit, om man inte räknar också araber som semiter. Som ett värn mot den ”muslimska invasionen av Europa” hade han positivs tankar om Israel.

Det värsta terrordådet i Västeuropa hände 2004, när 191 tågresenärer dödades i Madrid. Året efter blev 52 människor i Londons tunnelbana dödade. I båda fallen var ”islamister” skyldiga.

RYSSLAND SVÅRAST DRABBAT! SENAST NEMTSOV
Ändå har nog Ryssland varit svårast drabbat av terror, inte minst på grund av sin muslimska befolkning i södra delen av landet och sina krig i Tjetjenien.

2002 tog tjetjenska terrorister publiken på Dubrovkateatern i Moskva som gisslan. Vid fritagningen dödades 129 ur gisslan och 39 förövare. 2004 stormades skolan i Beslan av terrorister och hundratals människor miste livet, däribland 155 barn.

Nu är ett mord i Moskva en världsnyhet. Den 27 februari mördades ju Boris Nemtsov, en ledande oppositionspolitiker och före detta premiärminister.

Spekulationerna om mordet har varit många. Av andra oppositionella och i väst får Putin som vanligt skulden. Han har dock skarpt fördömt mordet och myndigheterna har utfäst en belöning på 3 miljoner rubel till den som kan ge användbara tips om förövaren(na). Det ligger en del i den ryska propagandan att mordet ju bara kan kompromettera Putin, som enligt opinionsundersökni9ngarna har stöd av mera än 80 % av ryssarna.

Nu finns det förstås också nationalister i Ryssland som på egen hand kan ha utfört mordet på grund av Nemtsovs Ukrainavänliga inställning, i deras extrema ögon snudd på landsförräderi – och kanske besvikna på Putin för att han medverkat till vapenvilan i östra Ukraina.

Flera är nu arresterade som misstänkte för mordet. De är från de muslimska delarna av Ryssland. Att de skulle ha motiv att döda Nemtsov är att han var liberal och vän av yttrandefrihet och därför hade agiterat för att man skulle publicera Muhammed- karikatyrerna från Charlie Hebdo. I Tjetjenien demonstrerade 900 000 upprörda mot Charlie Hebdos satirteckningar av deras profet.

En annan spekulation är att det skulle vara ett svartsjukemord. När Nemtsov sköts bakifrån var han tillsammans med 23-åriga ukrainska modellen, Anna Durytska, som påstod att hon känt honom sedan tre år. Han betraktades även av sina vänner som en fruntimmerskarl -- nysvenska: womanizer,

"Kryssa efter gunst och bröd"

I mitt huvud surrar gamla dikter. Var det inte Johan Henrik Kellgren som för drygt 200 år sedan bland annat skrev:

"Den goda ton som mera gäller

än dygd och vett och skicklighet"

Han har påverkat mig alltsedan gymnasietiden - och det var ju ett antal år sen.

Under flera år hade jag förmånen att på www.tyresoradion.se göra uppåt hundra halvtimmar om döda poeter tillsammans med min vän Ebbe Björkman (1922-2003).

Han var egentligen en skicklig tandläkare, ibland anlitad av Tandläkarhögskolan. Men samtidigt var han en gudabenådad berättare, som med stor humor och empati skildrade några av den svenska litteraturhistoriens främsta skalder.

En av dem han ägnade flera program åt var Carl Snoilsky (1841-1903), som bland annat skrev:

Svarta svanor, svarta svanor
glida som i sorgetåg,
leta sjunkna solars skimmer
i den nattligt dunkla våg.

Mörk, liksom i eld förkolnad,
är den rika fjäderskrud,
näbben, stum i blodig purpur,
ännu bär om branden bud.

Vita svanor tamt i vassen
kryssa efter gunst och bröd.
Ut på djupet, svarta svanor
ut, I barn av natt och glöd.

Ja, det finns gott om "vita svanor", som sätter sin eg en välgång före det allmännas bästa. Det dräller av trendnissar, som ständigt strävar efter att vara "inne". I yngre och fräckare dagar kallade jag dem för "traska-patrullo-patrasket". De trängs i mittfårans trygga stugvärme och aktar sig noga för avvika från de rättroendes enda breda väg.

Pengarna styr det mesta utan att vi ibland märker det. Även en del "oberoende" folkrörelser är nu så beroende av statsanslagsanslag för sina byråkratier, att de blir allt försiktigare i sina ställningstaganden, rädda att förtörna mediemakt och statliga bidragsgivare.

Har ibland påstått att min 50-åriga aktivitet för fred och internationell solidaritet  paradoxalt nog har gynnats att jag inte haft ett öre betalt. Oavlönat har vi i 40 år  jobbat i Tyresö Ulands- och FredsFörening (TUFF). Det är kanske numera gammalmodigt men den gamla fina demokratiska folkrörelsetraditionen har fördelen att vi blir helt oberoende av pengar. Tuff är endast beroende av sina medlemmar.

(Du behövs alltså i Tyresö Ulands- och FredsFörening – TUFF. Medlemsavgift 200 kr att sättas in på TUFFs plusgiro 16 01 37-6 )

.------------------------------------------------------

ÅKE SANDIN 8/3 2015

Radio Tuff 1383

Den tuffa oberoende radion

Tyresö Ulands- och FredsFörenings RADIO TUFFs 1383:e sändning hörs på 91,4 MHz från söndag 8 mars, första gången kl 17 och sedan 4 ggr per dygn till söndagen den 22 mars, när ett nytt Radio Tuff sänds första gången kl 17. Men programmet kan när som helst avlyssnas på www.tyresoradion.se där man också i fliken ”Arkiv” kan lyssna på senaste årets Radio Tuff och många andra program.

Programledare: Åke Sandin och Monica Schelin

Programmet i korthet:

Monica Schelin och Åke Sandin delar ut en massa ”rosor” till välförtjänta.(Se nedn)

20-årige Marcus Obligado berättar om diskussionen i kommunfullmäktige med kommunalrådet Saweståhl, som lyckades fälla hans motion om att Tyresö skulle skänka överskottsprylar till Ship to Gaza.

Förläggaren Björn Eklund om två nyutkomna böcker om Ukrainakrisen, skrivna av amerikaner med en annan vinkling än den vedertagna i väst.

Åke Sandins krönika tar sats i Snoilskys dikt ”Svarta svanor”, har rubriken ”…kryssa efter gunst och bröd….” samt hyllar det frivilliga oavlönade arbetet. (Se ovan)